Bondeliv i snapphanebygden

Tänk dig att du lever i Skåne på slutet av 1600-talet. Du är bonde och runtomkring dig pågår ett krig mellan Danmark och Sverige om Skåne. I kampen mot svenskarna kämpar snapp- hanar, ett folkslag som betraktas som rättslösa parasiter av den svenska kungamakten, men ses som frihetskämpar och hjältar av andra. Tänk dig att några snapphanar knackar på dörren till din stuga och ber om att få mat, vad gör du? Du vet nämligen att om du tar emot Snapphanar kan du bli anklagad för landsförräderi.

Det kan i sin tur innebära att svenskarna kommer och bränner ner hela din gård. Det kan till och med kosta dig livet. Allt detta berättar Sven Jensén, ordförande i Göinge Hembygdsförening, när Kristianstadbladet är i Broby Hembygdspark och besöker Grimmatorpet.

Om du tänkt besöka snapphanebygden är Grimmatorpet ett av många gedigna utflyktsmål. Det ger nämligen en bild av hur en bondefamiljs hem kunde se ut på 1600-talet. Här får du chansen att se under vilka förhållanden folket levde. Du kan till exempel ta en titt på redskapen som användes vid matlagningen och beskåda den sofistikerade råttfällan, eller varför inte provligga i hösängen? Det kan vara skönt att få något att jämföra med, att få lite perspektiv på tillvaron helt enkelt.

När Kristianstadbladet kliver in i en av Grimmatorpets stugor är det påtagligt svalt där inne trots att det säkert är över 20 grader utomhus.

– Det beror på att taket består av grova plank och är drevat med björnull. Dessutom är fönsterna få och små, berättar Sven Jensén.

Det mesta i Grimmatorpet är byggt i storlek liten, åtminstone sett till dagens snittlängder.

– Det beror på att människor generellt sett var kortare på den tiden, säkert 10-20 centimeter kortare än i dag, säger Sven Jensén.

Orsaken till Grimmatorpets små dörringångar var dock framförallt att hålla kylan ute på vintern.

Om du tänker besöka Grimmatorpet är det öppet tisdag till fredag, klockan 13-17, fram till den sista augusti.

Daniel Andersson

044-47 000

nyheter@kristianstadsbladet.se