En 200-årig överlevare
Brobygården har varit bostad, realskola och bibliotek. Nu rymmer gården dels en lägenhet på ovanvåningen, dels lokaler för Studieförbundet Vuxenskolans verksamhet.
På fredag och lördag uppmärksammas att gården fyller 200 år. Det blir föreläsningar, teater och musik – allt i ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, GöingeQuiltarna, den kommunala musikskolan och Östra Göinge samt Norra Strö hembygdsföreningar.
– Programmet ska locka både vuxna och barn, säger Ingela Frid som är ny verksamhetschef för Vuxenskolan sedan den 1 juli.
I dag är det det kommunala bostadsbolaget Klockaren som äger huset som Nils Olsson byggde för 200 år sedan.
– Man märker att Klockaren månar om huset och att de vill att namnet Brobygården ska leva vidare, säger Ingela Frid.
Så har det dock inte alltid varit. Men vi börjar från början. Nils Olsson var en affärsman som gjorde sig en förmögenhet efter att ha importerat varor från Danmark. Han sålde prylarna i en av längorna på Brobygården, men också på resor han gjorde. Han var en av Brobys rikaste och mest framgångsrika män. 1810 byggde han den ståtliga och kringbyggda Brobygården som var en av nio gårdar i byn. Nils Olsson hade också ett finger med i spelet när Gästis byggdes och han startade en såg på Stene-mölla.
1866 köpte Ola Persson gården och drev den tillsammans med sin son Nils Olsson. Gården gick sedan vidare i släkten till Nils Olssons son Lave Olsson, som drev jordbruk på marken söder om gården fram till 1930- eller 40-talet.
Några år senare, 1945, köpte kommunen Brobygården. Det startades en realskola i huset som upphörde 1957, efter det rymde huset ett bibliotek fram till 1967.
– Sen var där ingen omfattande verksamhet innan Klockaren köpte huset 1989 och Vuxenskolan kom in i lokalerna 1990, säger Sven Jensén, som är ordförande i Göinge hembygdsförening.
I dag finns inga spår av gårdens längor kvar. De revs på 50-talet och det brukar sägas att det var för att de var i dåligt skick.
– Kommunen lät allt förfalla, säger Jensén. Och sen använde man det som skäl till att riva.
Hur kommer det sig att boningshuset på Brobygården bevarades?
– När man började riva blev det väldiga protester. Dels från lokalbefolkningen, dels från hembygdsrörelsen. Det protesterades också när grannhuset, den fina Riksdagsmannagården, revs och jag får en känsla av att man inte vågade riva allt.
På fredag och lördag visar flera av Vuxenskolans verksamheter upp sig i huset. Ing-Britt Rydstedt är kursledare för nallekursen, internationella kvinnogruppen och slöjdklubben för barn mellan 9 och 14 år. Hon visar upp några av de nallar hon själv tillverkat. En av dem är Herbert.
– Det är min favorit. Han har något särskilt, säger hon och plockar upp den bruna nallen ur en pappkartong.
I höst startar en ny nallekurs på tre tillfällen.
– Syr man lite hemma också så hinner man på de timmarna, säger Ing-Britt Rydstedt.
Fotnot : På fredag pågår firandet med programpunkter mellan 10 och 17 och på lördag mellan 11 och 14.
