Maxtaxan inom barn-omsorgen ifrågasätts

Maxtaxan inom barnomsorgen slår väldigt snett. Det menar en mamma i Östra Göinge.

Är det, frågar hon i ett mejl till barn- och utbildningsförvaltningen, verkligen meningen att den som har behov av väldigt få timmar ska betala för dem som nyttjar barnomsorgen maximalt?

"Vi har ett barn på dagis och ett på fritids, och eftersom vi som föräldrar jobbar motsatta skift innebär det att vi bara behöver barnomsorg en till två timmar om dagen. Ändå får vi betala lika mycket som dem som lämnar sina barn tio timmar om dagen", skriver mamman som menar att man borde kunna införa en halv- och en heltidstaxa.

Den nuvarande modellen medför dessutom, menar hon, att föräldrar lämnar bort sina barn "mer än nödvändigt på grund av att priset ändå är detsamma".

Hon tar därmed ställning i en politisk tvistefråga.

Kristdemokraterna i Östra Göinge har exempelvis föreslagit att avgiften ska relateras till barnens närvarotid enligt principen färre timmar – lägre avgift.

"Med en avgift som inte tar hänsyn till närvarotiden är risken uppenbar att allt fler barn får en förlängd arbetsdag", skrev Dennis Eliasson i en motion till fullmäktige i början av 2004.

Majoriteten anförde att intentionen med maxtaxan var att minska den stress som en timrelaterad avgift kan ge och att minska "ryckigheten" i närvarotiden i barnomsorgen. Den fastslog även att maxtaxan bygger på en tro att familjer lämnar sina barn åt barnomsorgen när det finns ett behov av omsorg.

"Dagens taxemodell reglerar indirekt avgiftens storlek om familjen arbetar deltid och lämnar förre antal timmar. Familjer som arbetar deltid har en lägre inkomst och därmed blir även avgiften lägre", hette det när fullmäktige avslog motionen.

Magnus Grunnon