Så arbetar man med en slagruta

– Men det är inte alla som har dessa krafter. Dessutom går de ofta i arv. Det säger Ann Nordén från Osby, ordförande för Slagrutan Syd:s 236 medlemmar, och vars lilla dotter Lilly besitter samma krafter som sin mamma att ta ut vattenådror med klyka. Klykan är det mest kända redskapet. Men med slagkäpp, pendel, klädhängre i plast och pekare visade medlemmarna hur man kunde ta ut vattenådror. – Klykan vrider sig åt det håll som vattnet rinner. Slagkäppen svänger långs ådran, men med min tanke bestämmer jag också vilket svar jag vill ha säger Ann Nordén. – Vill jag ha redan på hur djupt ådran ligger svarar slagkäppen med antalet slag mot marken. Med en rönnkäpp får jag svar i alnar (60 centimeter) och med en sälgkäpp i fot (30 centimeter). Men att plocka ut vattenådror och ge svar på var man ska gräva sin brunn är inte det vi anlitas mest för. Vattenådror och currylinjer påverkar också vårt välbefinnande, säger Margareta Andersson från Östanå. – Anledningen till huvudvärk och andra åkommor kan vara att sängen i sovrummet står över en vattenåder eller att man påverkas av strålning från currylinjen. Det är detta vi anlitas mest för och som kan innebära att folk slipper ta läkemedel. Det finns ingen vetenskap kring dessa krafter men i alla tider har människor tagit ut vattenådror och currylinjer, säger Sten Rehn. – Förr byggde man aldrig ett hus där ådrorna eller linjerna korsade varandra utan placerade alltid punkten vid husgaveln. Humbug. Definitivt inte, men sedan början av 1900-talet finns det i den moderna samhällsplaneringen inte plats att ta hänsyn till currykors, vattenådror etcetra. jan-tuve.truedsson @kristianstadsbladet.se