Snabbare och bättre rening med ny teknik

Pilotförsöken är en succé. En snabbare och bättre reningsprocess, med hjälp av den senaste tekniken, kan sänka kostnaderna rejält för det nya reningsverket i Knislinge.
Östra Göinge • Publicerad 24 april 2014
Små kugghjul fångar upp ”skiten” så tidigt som möjligt i reningsprocessen.
Små kugghjul fångar upp ”skiten” så tidigt som möjligt i reningsprocessen.Foto: Foto: Annica Jönsson
De äldsta delarna av Knislinge reningsverk är från 1960-talet. Sedan har det byggts till i etapper fram till 1980-talet.
De äldsta delarna av Knislinge reningsverk är från 1960-talet. Sedan har det byggts till i etapper fram till 1980-talet.Foto: Foto: Annica Jönsson
Va-chef Bjarne Segersteén hoppas att nysatsningen på ett reningsverk i Knislinge kan stå klart våren 2017.
Va-chef Bjarne Segersteén hoppas att nysatsningen på ett reningsverk i Knislinge kan stå klart våren 2017.Foto: Foto: Annica Jönsson
Ny teknik. Va-chef Bjarne Segersteén är mycket nöjd med pilotförsökens utfall.
Ny teknik. Va-chef Bjarne Segersteén är mycket nöjd med pilotförsökens utfall.Foto: Foto: Annica Jönsson

I slutet på veckan är det dags att köra igång det tredje pilotförsöket på reningsverket i Knislinge.

Syftet med pilotförsöken är att hitta en ännu bättre teknik för att rena avloppsvattnet – vilket innebär en vinst både för miljön och för plånboken.

– Vi använder oss av bärarmaterial i biosteget samt där till ett membramfilter i reningsprocessen, förklarar verksamhetschef Bjarne Segersteén.

Bärarmaterialet består av en stor bytta fylld med små plastbitar som ser ut som små kugghjul.

Bakterierna i reningsprocessen får med hjälp av dessa kugghjul större yta att fästa på. Detta innebär att man kan minska på bassängvolymerna.

Målet är att fånga upp så mycket slam som möjligt tidigt i reningsprocessen. Fällningskemikalier tillsätts också för att rena än mer.

Det sista steget är att pressa ur så mycket vatten från slammet som det går. Det torra slammet kan därefter användas till biogastillverkning.

– Vi har samma volym men mer och bättre rening. Reningsprocessen tar tio–tolv minuter i stället för ett dygn, säger Segersteén som konstaterar att kommunen är långt framme genom att nu testa och sedan använda sig av den modernaste tekniken.

– Det finns ingen anledning att bygga in sig i gammal teknik. Där sticker vi ut hakan.

Drog igång 2012

Hösten 2012 påbörjades det första pilotförsöket med en Conpura-anläggning.

Hela förra året testade man en teknik med bärarmaterial. I veckan är det dags att testa en tredje: membranteknik där avloppsvattnet ska gå igenom ett väldigt fint mebran/filter.

– Vi kommer att köra de två sista försöken parallellt för att se skillnaden och därmed se vilken teknik som passar bäst för vårt avloppsvatten. Vi förfinar tekniken och prövar oss fram.

Pilotförsöken är delvis EU-finansierade. Men även va-kunderna får betala i dagsläget.

Pengar som man lägger ut får man tillbaka snabbt och flera gånger om då pilotförsökens resultat blir klart. Totalkostnaden för det nya reningsverket med den nya reningstekniken sjunker kraftigt:

– I stället för runt 100 miljoner kronor, kanske vi landar på 60–70. Troligen sparar vi ännu mer, det blir betydligt billigare med den här tekniken.

Hög va-taxa

Östra Göinge kommun är känd för att ha både hög va-taxa och renhållningstaxa. Det har varit en medveten satsning från kommunens sida att höja va-taxan mycket nu, för att satsa på en bättre reningsteknik och ledningsnät.

Detta steg väntar många kommuner på att få ta härnäst.

– Det handlar om när man ska ta kostnaden. Vi höjde och körde stenhårt år 2008. Sedan har vi inte behövt höja under flera år.

Det överskott som vi har fått har vi kunnat investera i bättre ledningar och anläggningar. Vi har nu ett bättre nät än många andra.

Insåg tidigt

Redan i början av 2000-talet insåg kommunen att reningsverket i Knislinge sjunger på sista versen.

I oktober väntas kommunen få tillstånd av länsstyrelsen i Skåne för att bygga det nya, som då ska kunna rena avloppsvatten från fem byar.

Broby och Sibbhult kommer även att kopplas in till Knislinge reningsverk.

Det nya ska byggas på samma plats. Förhoppningen är att, efter upphandling, sätta spaden i marken nästa vår.

Utredning pågår

Ett år beräknas byggandet av själva reningsverket ta, sedan ska det bland annat byggas nytt kontor och ny infartsväg något som beräknas ta ytterligare ett år.

– Det värsta scenariot är att vi får ha en tillfällig rening under byggtiden, säger Segersteén som poängterar att man inte får släppa ut mer under byggtiden i Helge å än vad man gör i dag.

Slammet ska inte tas om hand i Östra Göinge. Just nu utreds det om sju kommer ska gå samman (Östra Göinge, Osby, Bromölla, Olofström, Hörby, Ronneby och Karlshamn) och lämna allt sitt slam till en biogasanläggning i Mörrum.

Förhoppningen är att ha ett besked innan sommaren på hur detta blir.

Maria Sällberg
Emma Ståhl
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.