Vården måste bli bättre i norr

Vården i livets slutskede fungerar bra och utvecklas hela tiden i södra delen av Östra Göinge. Däremot måste den bli bättre i norra delen, det vill säga Broby och Glimåkra.
Östra Göinge • Publicerad 31 januari 2011

– Att en gammal och svårt sjuk människa ska behöva ta sig till läkare innebär en stor ansträngning, konstaterar Monica Rask Carlsson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i Östra Göinge.

Hon påpekar också att det blir betydligt bättre vård i livets slutskede om den planeras i god tid.

Trots att Östra Göinge är en liten kommun så skiljer det väsentligt när det gäller kvaliteten på vården för de äldre.

Det handlar både om geografiska skillnader och dessutom finns skillnader mellan olika boendeformer.

De som bor i norra delen av kommunen och dessutom är kvar hemma i sitt ordinära boende, har inte en lika fungerande och hög kvalitet då det gäller vård i livets slutskede.

Monica Rask Carlsson förklarar att det finns flera anledningar till detta. Men först och främst handlar det om läkarkontinuitet.

Östra Göinge kommun har ett avtal med primärvården, det vill säga vårdcentralen i Broby, om läkartjänst.

En gång i veckan görs planerade läkarbesök på Lindgården.

– Det finns en läkare på halvtid som sköter det och det fungerar bra, säger Monica Rask Carlsson.

– Med undantag att av att det inte är alltid som personalen på särskilt boende kan få fatt på denne när det behövs konsultation. Då får någon annan som inte känner eller träffat den gamle, göra en bedömning via telefon.

Värre är det för dem som valt att bo kvar hemma och som bor i norra delen av kommunen. De får inget läkarbesök.

– De hänvisas till att komma ned till vårdcentralen, men det är inte alltid det är möjligt. Svårt sjuka som bor kvar hemma borde få hembesök, anser Rask Carlsson som hänvisar till att det fungerar i Hanaskog, Knislinge och Sibbhult som är knutna till Knislinge vårdcentral.

Men så fungerar det inte för dem som är knutna till Capio Citykliniken i Broby.

De ansvariga för vård- och omsorgsverksamheten i kommunen har träffat företrädare för Capio Citykliniken och diskuterat saken men känner inte att man fått något gehör.

– Det råder lite gränsdragningsstrider, konstaterar MAS: en.

Hon har därför begärt en granskning från hälso- och sjukvårdens revision, den har ännu inte genomförts.

Men i dagarna kom en granskningsrapport som gjorts i flera kommuner i samarbete med Region Skåne och där togs dilemmat upp.

Om någon i norra området i eget boende inte kan ta sig till läkare så får hemtjänsten vända sig till jourläkarbilen som utgår från Malmö.

– Det fungerar bra för stunden men innebär ingen kontinuitet. Det är ju olika läkare varje gång.

Också när det gäller planeringen av de pallitativa vården, det vill säga vård i livets slutskede har man kommit långt i södra området. Där han man gjort gemensamma vårdplaner med läkare från vårdcentralen.

– Att planera i förväg ger trygghet och kan också ge bättre smärtlindring.

I södra området kommer man också att dra igång ett nytt projekt om multisjuka äldre. Med gemensam vårdplanering mellan primärvårdens läkare och kommunens vårdpersonal ska man få en bättre vård, det vill säga mindre tid på sjukhus eller färre dagar.

Marie-Louise Lindell 044-470 00
Marie-Louise Lindell
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.