Caesars har fått tillbaka lusten till musiken
- Som tur är har man guldfiskminne. Efter ett tag glömmer man det tråkiga och tycker att allt är roligt igen, säger gitarristen Jocke Åhlund.
Caesars fick ett gigantiskt internationellt genombrott med förra skivan "Paper tigers", som hamnade högt upp på prestigefyllda årslistor över de bästa skivorna i amerikanska tidningar. Framgången fick en ordentlig skjuts av låten "Jerk it out", från ett tidigare album, som Apple använde i sin massiva reklamkampanj för den nya Ipod-spelaren i samma veva.
- Den där grejen hade ju sån jävla genomslagskraft. Vi spelade för 40 000 personer på ett stort torg i Taiwan, och jag har svårt att tänka mig att vi kommit dit om det inte vore för "Jerk it out", säger bandets gitarrist Jocke Åhlund.
Plötsligt fick de leva artistdrömmen som de haft redan som små knoddar. Men att resa fyra varv runt jordklotet och turnera med sitt eget band skulle visa sig vara ganska plågsamt i längden.
- Det snurrade lite väl snabbt där ett tag. Det blev påfrestande och allt resande höll på att knäcka oss alla. Vi tappade lusten på slutet, så då tog vi en paus, säger Jocke Åhlund. Vilan blev dock inte mer långvarig än att gruppen fortsatte i samma produktionstakt som tidigare - i mars släpptes bandets femte studioalbum på tio år. Men den här gången bestämde sig Jocke Åhlund, som har producerat Siesta!-aktuella Håkan Hellströms kommande platta under vintern, för att få avlastning på producentsidan. "Strawberry weed" är producerad av Ebbot Lundberg från Soundtrack Of Our Lives.
- Det finns ingen annan som vi skulle våga anförtro det ansvaret, Ebbot kan man lita på. Vi känner varandra, har samma psyke och i princip samma skivsamling.
Hur är han att jobba med?
- Han är lika rastlös som jag så det kändes bra. Jag skulle aldrig kunna jobba med nån som är så där fjuttig och pillrig och som ska fjuttdutta med allting. Det har jag inte tålamod med.
Vad tillförde han rent musikaliskt?
- Han uppmuntrade oss till att börja sjunga mer. Jag har alltid körat innan men inte sjungit lead. Den här gången sjunger både jag och Nino och det tillför variation och dynamik, det var en bra idé. Om förra skivan var en mörkare och lugnare Caesars-platta än fansen är vana vid, kan man säga att "Strawberry weed" är en återgång till det ursprungliga, lekfulla punkpop-soundet. Rollerna har blivit mer flytande i bandet, alla delar mer jämnt på sång och låtskriveri.
Skivan är inspelad "överallt och ingenstans", några låtar har gjorts i centrala Stockholm medan någon är inspelad i Västindien och en annan i värmländska Silence-studion.
- Det sköna är att allt är ihopsamlat som ett kollage, vi samlar på oss massa material hela tiden och sen när det är dags att släppa skiva gör vi en sammanställning.
Hade ni större beslutsångest än vanligt den här gången eftersom det är en dubbelskiva med 24 låtar?
- Nej, det har nog med Ebbot att göra. Han har hjälpt till att ta många låtar i mål som inte hade kommit långt utan honom.