Fram med skolpolitiken

För eleverna i nionde klass och i årskurs 3 i gymnasiet innebar fredagen också ett slags bokslut. Det väntar nya tider, antingen vidare studier på gymnasiet eller högre utbildning, eller att söka sig ut på arbetsmarknaden. Men framtiden kunde vara ljusare för vissa elever. Det är tyvärr alltför många i Kristianstad som slutar i grundskolan eller gymnasiet utan godkända betyg. Kommunens skolresultat ligger under riksgenomsnittet.

Det uppmärksammade även Skolinspektionen i sin nyligen genomförda granskning av kommunens skolor. Vad görs då för att förbättra elevernas resultat?

På tisdagen hölls det sista kommunfullmäktigemötet i Kristianstad före sommaren. Det brukar vara ett budgetmöte men i och med att det är valår blir det ett ärende för det nya fullmäktige att ta hand om senare i höst. När inte budgeten stod på agenda borde väl valet göra det. Men nej, så blev det inte. Trots att det nu bara är ett fullmäktigemöte kvar innan det är dags att gå till val.

Däremot blev det en debatt om skolan. Med anledning av Skolinspektionens granskning hade socialdemokraterna Emma Bruce och Anders Tell i en interpellation ställt tre frågor till Fredrik Axelsson (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

De två socialdemokraterna undrade hur Axelsson ser på kritiken från Skolinspektionen, vad som kunde gjorts annorlunda och vad han tänker göra för att åtgärda bristerna. Tre korta frågor, som fick långa svar. Dock utan att något konkret innehåll. Fredrik Axelsson menade visserligen att det inte var acceptabelt att mer än var femte elev som går ut årskurs 9 i Kristianstad saknar godkända betyg i alla ämnen. På frågan vad som kunde ha gjorts för att undvika bristerna svarade Axelsson att man nu ska ta till sig av kritiken och analysera underlaget.

Fredrik Axelsson presenterade inte en konkret åtgärd för att lösa problemen som Skolinspektionen uppmärksammat, att undervisningen behöver anpassas efter elevernas behov och att särskilt stöd måste ges till elever som behöver hjälp. Det är en vanlig åkomma inom politiken, att skjuta ambitionerna på framtiden.

Ytterst handlar det om att förbättra likvärdigheten, att alla elever oavsett bakgrund ges lika möjligheter till en bra skolgång. Med tanke på att var femte elev inte får godkänt i alla ämnen finns det mycket arbete kvar att göra.

Anders Tell, vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, tyckte att Axelsson var för svävande i sina svar och inte pekade ut en riktning.

”Det som har betydelse för hur skolan fungerar är hur skolans roll uppfattas i samhället”, sa Anders Tell som vill att skolan blir en samhällsfråga.

Debatten tog inte slut där. Kristdemokraternas Christina Borglund tog upp frågan om den gällande skolplanen som bland annat har målet att till 2018 ska 95 procent av eleverna som går ut årskurs 9 vara behöriga till gymnasiet. Hon kritiserade planen för att inte omfatta alla elever.

Anders Tell svarade att det är en grav missuppfattningen att man inte skulle ha målet att alla elever ska nå målen. Han sa också att S har tagit ett initiativ att se över skolplanen i höst. Även Fredrik Axelsson tycktes distansera sig från skolplanen.

”Låt mig vara tydlig, alla elever ska nå målen”, avslutade han sitt svar till Christina Borglund.

I ord har nu alltså de två ledande skolpolitikerna i Kristianstad distanserat sig från skolplanen. För trovärdighetens skull borde en ny skolplan tas fram.

I veckan kom Skolverket med en ny rapport över elevernas kunskapsutveckling i Sverige. Skolverket har gått igenom ett 40-tal internationella mätningar som svenska elever deltagit i sedan 1995. Resultatet bekräftar den dystra bild som den senaste Pisa-undersökningen gav, svenska elever har under många år tappat i viktiga ämnen som matematik, läsning och naturvetenskap.

”När det gäller de dominerande kunskapsområdena så finns det inget land som har haft en så envist negativ trend de senaste 10–15 åren som Sverige”, säger Mats Björnsson, undervisningsråd på Skolverket till TT.

För Kristianstads del finns det alltså en dubbel utmaning. Svenska elever tappar överlag och eleverna i Kristianstad ligger under riksgenomsnittet.

Jag är övertygad om att kommunens skolor och lärare gör var de kan för att utbilda nästa generation. Frågan är om skolpolitikerna kan göra mer än de gör. Politiken måste spela en mer aktiv roll vad den gör i dag. För som Anders Tell uttryckte det, politikerna har en viktig roll i att lyfta fram skolans uppdrag i samhället. Det finns verkligen mer för skolpolitikerna att göra än att komma med ord som kan tyckas låta bra i fullmäktige men som i handling väger lätt.

Nu måste de politiska partierna tydligt inför valet presentera hur de ser på framtiden för Kristianstads skolor. Skolan är trots allt en av de allra största och mest avgörande verksamheten som kommunen har ansvar för.