James Yuill: Turning Down Water For Air

I någon slags närhet av Hot Chip, inte bara som Moshi Moshi-kamrater utan även musikaliskt. Inte lika experimentellt, men framför allt sångharmonierna förenar.

Nyheter • Publicerad 13 januari 2009

James Yuill skapar musik från två håll, dels ett folkrockigt perspektiv med namn som Nick Drake och Sufjan Stevens i högsätet, dels med ystra dansfötter nerkörda i det som en gång kallades break beat och definierades av namn som Chemical Brothers och kanske även Aphex Twins (i sina lugnare stunder).

Tänker även på en annan britt vid namn Merz. Inte för att de låter likadant. Istället handlar det om en vilja att hitta nya vägar framåt utan att tappa bort det förgångna, att förvalta det som i grunden inspirerat. James Yuill är en ny bekantskap med förutsättningar att hänga kvar. Inga yviga gester, snarare mjuka men genomtänkta rörelser. Och en bra röst dessutom.

Christer Paulstrup

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons