Bergwall räddade guldet åt Västerås

–Att rädda två frilägen från Claesson – det gör jag aldrig mer. Det här är en helt fantastisk känsla, säger matchhjälten efter 4 –3-segern mot Hammarby.

Det var egentligen Västerås och Hammarby som möttes i bandyfinalen inför 21542 på Studenternas i Uppsala. Men själva matchen var mellan Andreas Bergwall och Jonas Claesson.

Och den vann Västeråsmålvakten. När Claesson kom i sitt första friläge hade det bara gått knappt fyra minuter. Men Bergwall följde med, täckte upp och stängde till. Sedan var han snabbt uppe och räddade även returen.

Att Claesson sedan gjorde mål på den efterföljande dubbelhörnan spelade mindre roll.

–Det gjorde faktiskt inte så mycket att jag släppte in hörnan. Det är en perfekt start för en målvakt att få ta ett friläge. Efter den inledningen så växte jag.

Bergwall växte till en vägg. Lika ogenomtränglig som berget, lika säker som solsken i Sahara. Och i takt med Bergwalls storspel tog sig VSK sakta in i matchen. Efter ett enormt solomål av högerhalven Anders Östling var VSK ikapp även målmässigt.

I den 37:e minuten kom sekvensen som blev matchavgörande. Jonas Claesson kom fri på nytt. Den här gången tog skyttekungen från Sävsjö mer tid på sig och försökte vänta ut Bergwall.

–Men jag avvaktade och försökte få honom att göra första draget.

Till slut vispade Claesson upp bollen mot nättaket och Hammarbyfansen jublade redan för mål. Men då dök den upp, den sargade vänsterhanden med brutet lillfinger och en sönderskjutet blåsvullet ringfinger.

–Matchens bästa räddning, säger Bergwall om den förbluffande reflexräddningen.

Den blev inte sämre av att Michael Carlsson i den efterföljande kontringen pricksköt 2–1 med ett vinkelskott.

Tio minuter in i andra halvlek upprepades scenariot. Bergwall räddade ett skott från Claesson och Carlsson kontrade in 3–1. Hammarby fick dock upp hoppet igen när Claesson lämnades fri i straffområdet minuten senare, han fick vända, sikta och skjuta in bollen vid stolproten.

Åtta minuter före slutet kom ”Bajens” stora kvitteringschans. Och Andreas Bergwall kände mycket väl igen skytten – storebror Marcus, libero i motståndarlaget.

–Jag såg att det var brorsan, så då tänkte jag att det var lugnt, flinar Andreas.

–När jag sedan såg att han gick åt ”fel håll” trodde jag att det verkligen var lugnt. Men det var det ju inte.

Nej, storebrors skott fick en fasligt fart och rammade ribban – men närmare än så kom inte ”Bajen”.

Anders Östling avgjorde med ett dundra i sitt andra mål för dagen på en hörna i den 83:e minuten.

Det hjälpte inte att Daniel Liw reducerade till 3–4 i slutsekunderna. Guldet var Västerås – och Andreas Bergwall var hjälten.