"Det gnager i mig att jag inte vann"
Bågskytten Jonatan Friberg är en fascinerande person.
Han skördar stora framgångar med sina pilar och sin båge – men funderar ändå på att ta en paus från bågskyttet.
Han är tvåa i världen – men kan inte riktigt smälta att han inte är bäst.
Han älskar att skjuta inomhus – men utomhus är det inte riktigt lika kul.
Han har en enorm vinnarskalle – men tränar ändå inte ihjäl sig.
– Inför utomhussäsongen kan det vara tufft att komma igång, det är mycket lättare att motivera sig att träna inomhus. Utomhus är det svårare förhållanden och tuffare att göra bra resultat, säger Jonatan Friberg.
Inför årets inomhus-VMi Polen hade Friberg ett enda mål.
Att skjuta hem ett JVM-guld.
Världsmästerskapen gick som smort ända fram till VM-finalen.
Där pallade inte Fribergs nerver.
– Nervositeten fällde mig i finalen. Och jag är fortfarande rätt arg på mig själv för att jag inte lyckades ta det där guldet, du vet, man är ju en vinnarskalle.
Fram till finalen sköt Friberg som i trans och om han bara behållit nerverna i styr så hade han kunna kalla sig världsmästare i dag.
Men om inte om fanns så…ja, ni kan det där.
– Jo, så är det ju. Och visst är det en fantastisk prestation att bli tvåa i världen, men trots att det nu gått en tid sedan VM så gnager det fortfarande i mig att jag inte vann.
VM-äventyret i stort då?
– Fantastiskt roligt. Och det är ju inomhus jag hör hemma.
För världens näst bäste inomhusskyttväntar nu en utomhussäsong, med VM i Utah som det stora slutgiltiga målet.
– VM går i juli i år och det känns skönt. I fjol, när VM gick i Turkiet, var det inte förrän i oktober och det var rätt jobbigt att det låg så sent.
Och sen är det väl inte fel att komma till USA och tävla?
– Nä, det ser jag verkligen fram emot, det ska bli riktigt kul.
Kanske inte helt oviktigt v-a-r de stora tävlingarna avgörs…
– Så är det ju. Det är ju en del pengar inblandat och jag får ju betala en hel del själv, jag har bara en sponsor, och då känns det ju roligare att lägga pengarna på en USA-resa än att lägga 8 000 spänn på att åka till Polen…som var fallet nu när det var inomhus-VM där.
På fjolårets VM försvann Friberg i sextondelsfinalen och även om han inte har några realistiska medaljförhoppningar så hoppas han ändå kunna prestera bättre på årets VM.
– En topp-tio-placering siktar jag på.
Friberg planerar också att åka på någon eller några Europacuptävlingar i vår och sommar, men här är det plånboken som bestämmer.
– Som det ser ut nu blir det en Europacuptävling i Italien, och kanske någon till. Jag är ju en fattig student och jag kan inte kräva att mamma och pappa ska betala för mig.
Utomhussäsongen sparkar igång på allvar första helgen i maj, då det är landslagsläger i Lindome.
Framtiden då?
Hur ser Jonatan Friberg på den?
Ja, efter att ha blickat in i kristallkulan tillsammans med Friberg så kan vi konstaterar att det hänger en hel del frågetecken i luften.
Nästa år tar han studenten och efter det är han osäker på vad han ska göra.
– Det finns ju ett förslag på att man ska flytta fram åldersgränserna i bågskyttet. Som det är nu så är man junior fram till det året man fyller 19 men går det nuvarande förslaget igenom så flyttas den gränsen fram till det året man fyller 21.
Hur påverkar det din syn på framtiden?
– Flyttas gränsen fram till 21 så kör jag nog vidare och satsar hårt på juniortiden fram till det. Men annars så är ju detta året mitt sista som junior och då är jag lite kluven inför en satsning nästa år.
– Det kan bli så att jag efter studenten reser till något varmt ställe och jobbar som volontär, det är något jag har funderat en del på och jag är riktigt sugen på det. Det får nog en att mogna som person också.
Då tar du uppehåll från bågskytten?
– Det blir det då, ja.
Det är inte så att du är lite trött på din sport?
– Nä, inte trött. Jag älskar ju sporten och den har gett mig så mycket och jag har fått träffa så många underbara människor.
– Men samtidigt måste man se framåt och bestämma sig för vad man vill göra i framtiden, vad man vill jobba med och så. Och då måste man kanske ta något eller några sabbatsår och få göra det.