”Glädjen som barnen visar är min lön”

–Jag blev oerhört glad när du ringde. Det är en stor ära och det känns som en fantastisk belöning för det arbete man lägger ner, säger Thomas Sjöbeck, eller Tobbe som kompisarna kallar honom.

–Eftersom jag är uppväxt i Kristianstad har man också en stark känsla för det här priset.

Thomas var själv aktiv fotbollsspelare i sin ungdom – och en duktig sådan.

–Jag minns att ni skrev att jag var ett ämne till något stort.

Han hamnade i Skånelaget. En vass årgång med spelare som Ralf Persson och MFF-duon Ingemar Erlandsson och Magnus Andersson.

–Jag var med på en uttagning till juniorlandslaget men gallrades bort, minns Tobbe som spelade för IFK Kristianstad i division II och även representerade Djurgårdens IF.

–Jag bodde i Stockholm i åtta år och arbetade då som brandman. Den aktiva karriären till trots. Det är som ledare han utmärkt sig. Närmare bestämt som fotbollsledare i Nosaby IF.

–Jag hade precis återvänt till Kristianstad när Lasse Svensson (målvakten ni vet) ringde och frågade om jag var sugen på att träna ett pojklag i Nosaby. Jag tog uppdraget och på den vägen är det.

I ett antal år har Thomas varit fotbollsansvarig i Nosaby. Sen ett år tillbaka ägnar han all tid åt barn med damp.

Vissa läkare hade funnit att idrotten var ett bra sätt för barnen att få utlopp för sin överskottsenergi. Thomas Sjöbeck och Nosaby IF antog utmaningen.

–Föreningen tror på allas rätt till en väl fungerande fritid, oberoende av funktionshinder eller inte, förklarar Sjöbeck.

Nosaby IF är den tredje föreningen i Skåne som gett sig in i ett projekt med barn som har damp. Sen tidigare finns det i Bunkeflo IF och Janstorps IF på Österlen. Damp och AD/HD är diagnoser på funktionsstörningar hos barn och ungdomar. De kan ta sig uttryck i koncentrationssvårigheter, låg uthållighet samt svårigheter att kontrollera motoriken.

–Man vet aldrig vad som kan hända. Vissa lämnar träningen utan att berätta varför. Det gör att ingen träning blir den andra lik, ler Thomas.

Vi träffar honom i den miljö han trivs bäst – i träningslokalen på Norretullskolan tillsammans med barnen.

Här håller Tobbe i träningen varje fredag eftermiddag. Det har förändrat barnens liv.

Föräldrarnas också, för den delen. För första gången känner barnen en gemenskap där de till 100 procent är accepterade. Och barnen har roligt tillsammans med Tobbe – som ser ut att ha lika roligt själv.

–Det är fantastiskt, bekräftar han glädjestrålande. De är så duktiga och det fungerar jättebra med lagkänslan. Ingrid Grönvold arbetar på barn- och ungdomshabiliteringen i Kristianstad. Tillsammans med Thomas lanserade hon projektet.

–Tobbe är helt fantastisk. Han är som gjord för det här. Han är så lugn och stabil och har det tålamod som behövs för den här uppgiften, säger Ingrid som berättar att träningen har stor betydelse för barnen och deras utveckling.

–Det väcker så starka känslor som kan vara svårt för utomstående att förstå. Barnen är med i en klubb, har ett eget lag. Det stärker deras självkänsla enormt och är viktigt i deras sociala träning.

Tobbe kvitterar berömmet.

–Ingrid är mitt bollplank och hon ställer alltid upp. Utan henne skulle jag inte klara det, säger Thomas. Träningen går under benämningen Nosabyprojektet och går i stort sett ut på att göra olika insatser, medverka till att slussa ut barn och ungdomar med olika funktionshinder i föreningens verksamhet och som är föremål för habilitering hos bland annat barn- och ungdomshabiliteringen och barnpsykiatriska kliniken till en aktiv och kvalitativt bra fritid.

–Vi var åtta när vi startade. Nu är vi närmare 20, berättar Tobbe.

Åldersskillnaden är stor. Den yngste är nio år. Den äldste 20. Men det fungerar. Gemenskapen är varm och eventuella raseriutbrott hanteras lugnt och rutinerat.

Thomas får hela tiden signaler om hur viktig träningen och fotbollen är för barnen. I höstas hyrde Thomas en buss, packade in barn och föräldrar och åkte till Malmö för att spela en cup.

Nosaby slutade på andra plats och efteråt fick barnen gå fram och hämta plaketter. Glädjen lyste i ögonen på barnen, föräldrarna grät och Tobbe fick en stor klump i halsen.

–Det är det största jag varit med om som idrottsledare, jag lovar. Han lägger ner ett stort arbete, det mesta sker på ideell basis.

–Det är träningstider som ska bokas, tröjor, västar och bollar ska skakas fram. Men det har fungerat över förväntan och så har jag en förstående familj.

Lönen får han på fotbollsplanen, tillsammans med barnen.

–I den här gruppen är glädjen det mest framträdande. De trivs i gemenskapen och jag trivs. Faktum är att jag har utvecklats som människa tillsammans med barnen, poängterar Tobbe.

–Den glädje jag upplever hos dom finner jag ingen annanstans. Fler föreningar borde ge dessa barn en möjlighet att spela fotboll.

Tobbe har fått stor respons under året – från alla möjliga håll.

–Företag ställer upp med priser. Jag har fått julkort från läkare. Sånt värmer.