Ingos knock slår ut allt annat

I kväll är det dags för direktsänd idrottsgala i tv.

Programmet som många redan utsett till årets tv-kalkon. Innan det ens har sänts.

I kväll ska nämligen Århundradets svenska idrottsögonblick utses.

Och kandidatlistan som du kan rösta på har gjort många människor förbannade.

Ingen Björn Borg. Ingen Kurre Hamrin. Ingen Gunde Svan. Ingen Thomas Wassberg.

Men så är det också ett jippo regisserat av den unga datagenerationen i det här landet.

Jag trycker på rewind för att uppdatera er. Så här gick det till när listan kom till.

Svenska folket har på någon webplats röstat fram de tio finalisterna.

Resultatet ser ni i rutan här intill.

Som ni ser, hela tävlingen är en enda brist på historiskt perspektiv. Att döma av det svenska folket, dom som har datorer vill säga, hände tydligen a-l-l-t på 90-talet. Hela fem nomineringar är hämtade från detta decennium. Den moderna idrotten är inte stort mer än dryga hundra år gammal. Men 100 år rymmer förstås mycket, och många stora idrottsögonblick – inte minst svenska.

Jag försöker mig på en datasökning i skallen och tänker då genast på årgången födda 1956. Björn Borg, Ingemar Stenmark, Thomas Wassberg, Frank Andersson och Linda Haglund.

Stora idrottsmän som gett oss fantastiska ögonblick.

Ifjol korades Björn Borg till tidernas främste svenske idrottsutövare.

Han finns inte ens representerad i kvällens gala. Pinsamt!

Inte heller silverlaget från VM -58 är ett ögonblick som finns med på listan. Kurre Hamrins klassiska solonummer mot Tyskland. Minns ingen det ögonblicket längre? Min store favorit, Jan-Ove Waldner, hade datornördarna inte lyckats förtränga. Det finns ingen i svensk idrott som kan mäta sig med J-O när det gäller bollsinne.

Absolut ingen.

Han har få övermän även när det gäller idrottsmän i det här landet. Flera av landets mest framstående sportjournalister rankar Jan-Ove Waldner som tvåa, mellan Björn Borg och Ingemar Stenmark.

Waldner finns representerad när det gäller idrottsögonblick – OS-guldet från -92. Jag tycker det är fel. Lag-titeln från 1989 är större. Det är ögonblicket då svensk pingis river den kinesiska muren.

Sverige vinner med 5-0. De kinesiska muren rämnar när Mikael Appelgren slår Jiang Jialiang, den faller när Waldner tar Teng Yi, blir makadam när Jörgen Persson besegrar Chen Longcan. Waldner gör grus av Jiang och när Appelgren krossar Chen Longcan är det bara stenmjöl kvar. Ett ögonblick som jag aldrig kommer att glömma. Timingen för kvällens tävling är dessutom korkad så till vida att det var 1999 som a-l-l-a tävlade om att få presentera sina listor.

Bladetsporten var naturligtvis inget undantag. Vi presenterade, i samarbete med flera av landets morgontidningar, de 12 största svenska idrottsögonblicken. En varje månad. Och till skillnad från kvällens gala var det en seriös och kunnig jury som stod för urvalet.

Sen kan alltid diskutera om Bernt Johanssons cykelguld är ett större ögonblick än Anders Gärderuds hinderguld? Men när det gäller förstaplatsen så finns det inte mycket att diskutera.