Lindbergh räddade en poäng och fortsatt hopp åt IFK
–Vad ska jag säga? Hade vi vågat spela ut så hade vi kört över dom med tio bollar, men självförtroendet är kört i botten, säger tränare Uffe Larsson som var rejält tagen under och efter matchen.
–Det kändes som det kunde gå precis hur som helst.
En klockren analys.
Det här var hawaii – från början till slut. Det var vinna eller försvinna för båda lagen och det såg länge ut som om hemmalaget skulle gå segrande ur striden.
Men IFK – och Björn Lindbergh – fick sista ordet. När det återstod 30 sekunder tog IFK–bänken time–out, la upp taktiken och bestämde sig för att försöka få Björn Lindbergh i skottläge.
Det lyckades. När det återstår 20 sekunder går ”Böna” upp och hänger in livsviktiga 19–19. Ett mål som kan räcka till nytt kontrakt – till och med utan kvalspel.
–Är det verkligen så? Underbart! Nu måste vi bara ta chansen hemma mot Västra Frölunda, säger Uffe Larsson som var precis lika klädsamt ödmjuk som förbundskaptenen i foboll, Lars–Tommy.
–Spelmässigt gjorde vi en bedrövlig match. Ted (Hermansson) i mål och Gustavs (Radell) inhopp tar vi med oss. Resten glömmer vi, ler Uffe.
Inga bortförklaringar här inte. IFK hade faktiskt chansen att avgöra matchen. När det återstod tio sekunder tappade hemmalaget bollen över sidlinjen och gick till anfall. Men det var bråttom och Jon Svenssons skott var inga större problem för målvakten Jan Ove Rosell – Torslandamålvakten som egentligen bara hade en överman på plan.
Just det, Ted Hermansson.
Bakåt gjorde IFK sin bästa match på länge. Ted var lysande i mål. Joachim Stenbäcken, Roger Börjesson och Peter Carlsson gjorde ett bra jobb på den egna linjen – men framåt var det en katastrof.
Kombinationerna lyste med sin frånvaro, det fanns ingen som var beredd att ta en snyting och mot slutet sprang spelarna och gömde sig för varandra.
Med ett skönt undantag. Gustav Radell, 19, höll på egen hand på att avgöra matchen när han avlöste Rickard Andersson. 12–13, 14–13 och 15–14 var läckra mål, påpassliga mål och mål efter egna initiativ. Tre mål som dessutom placerade IFK i vinnarläge. Men så svek de rutinerade grabbarna på nytt.
–Det hjälper tydligen inte med en massa rutin när det drar ihop sig. Det var oerhört mycket nerver inblandat, säger Uffe som berömde Gustav.
–Han tillsammans med Björn Lindbergh och Martin Karlsson är de enda som vågar när det drar ihop sig.
n