Motion som medicin

Förr gav läkaren dig ett recept på tabletter och sa: "Hem och vila". Nu ger läkaren dig ett recept på motion, och säger: "Ut och rör på dig". Fysisk aktivitet har blivit en väg att behandla flertalet sjukdomar.
Sport • Publicerad 17 maj 2008
Fysioteket på CSK. Bild: Peter Åklundh
Fysioteket på CSK. Bild: Peter ÅklundhFoto: 

Tänk dig följande scenario:

Du har känt dig trött, hängig och deprimerad en längre tid, och söker därför läkare.

Från läkaren får du en vanlig gul receptlapp att lösa in.

Men du får inte ut några piller på apoteket på ditt recept.

Istället är du ordinerad motion. Och varje gång du genomför ett tränings-pass - kanske stavgång, simning, gymträning eller en cykeltur - så kryssar du eller träningsanläggningen du besöker i ditt recept som ett uttag på apoteket.

Så funkar FaR - fysisk aktivitet på recept.

- Egentligen är det här en fantastisk sak, en möjlighet för sjukvård och friskvård att integreras med varandra, säger Fredrik Hagen, verksamhetschef på Friskis & Svettis i Kristianstad, en av de föreningar i bygden som glatt anammat konceptet och står redo att ta emot patienter som vill träna.

FaR har funnits ganska länge,redan i början av 2000-talet lanserades idén att sjukvården skulle kunna använda sig av motion på recept för att behandla - och för den delen förebygga - sjukdomar.

Men det är egentligen först nu som konceptet börjat slå igenom.

-Föreningslivet, patientföreningar och pensionärsföreningar har varit redo länge, det är inom sjukvården det gått trögt, säger Karin Haug, sjukgymnast och en av drivkrafterna bakom FaR på centralsjukhuset i Kristianstad.

- Det tar alltid tid för nya behandlingsmetoder att slå igenom, och det här inget undantag, tillägger Karin.

Det är nu, det senaste året, som FaR börjat tar fart på allvar. All legitimerad sjukvårdspersonal har rätt att skriva ut recept på motion, alltså inte bara läkare utan exempelvis sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister och kiropraktorer.

I receptet finns också noterat v-a-d patienten bör träna, om det är kondition, styrka eller något annat som är det primära. Dessutom noterar utskrivaren om det är vissa saker man bör undvika eller vara försiktig med, exempelvis högintensiv eller tung träning. En människa med högt blodtryck kanske inte ska ägna sig åt HIIT (högintensiv intervallträning) och en person med grav övervikt kanske mår bättre av att simträna än att ge sig ut på värsta löparturen.

- Men generellt kan man säga att det är väldigt sällan som motion är farligt. Däremot gäller det att tänka på - precis som friska människor - att man ska börja lite försiktigt, säger Elin Fältman, också hon sjukgymnast på CSK.

Nyligen har det kommiten ny upplaga av FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), en kunskapsbank som beskriver hur man kan behandla och förebygga sjukdom med hjälp av fysisk aktivitet.

FYSS ger också tips och förslag på olika former av fysisk träning som kan vara aktuella med tanke på hälsotillstånd, ålder, kön och liknande.

Boken är i första hand ett hjälpmedel till hälso- och sjukvården vid föreskrivning av fysisk aktivitet, men kan också användas av de föreningar och organisationer som arbetar med FaR.

Sjukgymnasterna vid Fysioteket på CSK hjälper patienten som fått fysisk aktivitet på recept med motiverande samtal, och uppföljning efter ett par månader för att se hur det har gått.

Men själva träningen - den sker ute i "friskvården", i föreningslivet eller på egen hand.

- Vi har ju ett Fysiotek här på sjukhuset där vi träffas och samtalar, berättar sjukgymnasterna.

Kombinationen av morot och piska har i varje fall visat sig vara verkningsfull.

Många kommer igång - en stor undersökning från Östergötland, gjord på 3233 patienter har visat att hela 74 procent av dem som fått motion på recept utskrivet också verkligen var aktiva efter tre månader.

Ett år senare var fortfarande 70 procent fysiskt aktiva.

- Men fortfarande är det bara 20-30 procent av Sveriges befolkning som är fysiskt aktiva, så har det varit sedan 60-talet. Det är istället den lilla klumpen med aktiva som rör sig mer. Egentligen är det ganska beklämmande siffror, konstaterar Fredrik Hagen.

Det är ganska många sjukdomareller tillstånd som kan botas eller förbättras med hjälp av motion. Övervikt, depression, diabetes, stress, demens, högt blodtryck och smärta bara som exempel.

Men kan man verkligen bota alla bara tack vare regelbunden motion?

-Nej, inte i samtliga fall. Men för många kan situationen bli väldigt mycket bättre tack vare träningen, man kanske slipper mediciner man skulle behövt ta annars, påpekar Karin Haug.

Ryggbesvär är en annan åkomma som oftast kan bli bättre av träning. Och då ska man ha i bakhuvudet att en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige någon gång får akut ont i rygg eller nacke under ett år.

- Bara rygg- och nackbesvär kostar det svenska samhället 22 miljarder kronor om året. I FaR finns ju en enorm nationalekonomisk besparing att göra, säger P-O Öien, kiropraktor med praktik i Friskis & Svettis lokaler.

Men är det inte lite sorgligt att man ska behöva få ett recept från doktorn för att man ska komma igång och röra på sig?

- Det kan man ju kanske tycka, men det är ju nödvändigt om man inte kommer på det själv. Och det är ju bättre om man kan bli friskare av regelbundna raska promenader istället för att ta tabletter, säger Karin Haug.

Hur svårt är det att komma igång om man aldrig motionerat då? Många pratar ju om att det är väldigt svårt att förändra sina kostvanor - är det lika svårt att börja träna om man inte gjort det tidigare?

- Det handlar ju om en livsstilsförändring, och sådana är alltid svåra , säger Elin Fältman.

- Samtidigt är det svårare att lägga om kosten. Det här handlar om att lägga till, inte ta bort, och det är lättare. Samtidigt gäller det att hitta en aktivitet som lätt går att inlemma i det vanliga livet - helst ska man ju fortsätta att hålla på med aktiviteten för alltid.

Cecilia Isberg
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.