Norman visade vinnarblicken

Det var en knuten näve som gjorde det.

En knuten näve, en vinnarskalle och ett halvt raseriutbrott.

Magnus Norman hade förlorat första set med 1–6 och låg under med 1–4 i andra, och han spelade som och såg ut som en förlorare. Hans grundslag saknade tryck, hans serve fick ingen utdelning, hans returer var lama – samtidigt som 119-rankade Stephane Huet var riktigt, riktigt bra.

–Jag hade hört att han inte skulle spela särskilt aggressivt, men bollarna bara ven ju omkring mig därute, säger Norman med ett förvånat leende.

Det var där och då – i korsdraget från Huets returer – som Norman kände att något måste göras. Han tog till ett enkelt knep.

–Jag knöt näven och sa att ”nu jävlar får det vara slut på det här”.

Det var det. I ett läge där andra kanske dukar under dukade Norman upp för segerfest genom att bit för bit jobba sig in i matchen igen.

Han tog sig längre in i banan, kontrollerade spelet, gick fram till 7–5 i andra set, tog det tredje med 6–1 och det fjärde i tiebreak (7–5), och fick knyta näven på nytt.

Men den här gången var det i en segergest och som ytterligare ett bevis på att han kan överleva och ta sig igenom motgångar.

För att göra det svåra, att lyfta sig när ingen väntar sig det – det har blivit en av Normans största styrkor. Förklaringen?

Rutin – och framgång som föder framgång.

–Under fjolåret mognade jag mycket. Nu är jag nummer fyra i världen och spelar med ett helt annat självförtroende än jag gjorde tidigare, säger han.

–Jag är en annan spelare i år, fysiskt men framför allt mentalt. Jag är jävligt stark mentalt.

Ifjol blev semifinalplatsen i Melbourne avstampet på Normans raketkarriär mot toppen.

Därefter tog han sig till final i Franska mästerskapen på Roland Garros och höll sig kvar på ATP-ställningens tio i topp året ut. I år har han – trots finalplatsen i Sydney förra veckan – ännu inte visat riktigt samma form spelmässigt.

–Jag tappade en del när jag var sjuk i december, jag gick på penicillin i två omgångar och missade mycket. Men det kommer att kännas bättre och bättre.

På torsdag möter han fransmannen Fabrice Santoro, rankad som 31:a efter fjolåret, i andra omgången av Grand slam-turneringen i Melbourne.

–Det blir tufft. Santoro slog mig senast, i Paris i höstas.

Men Norman har inga planer på att stanna i andra omgången. Han vill nå längre än så.

–Det finns flera tuffa killar på min halva, men jag är här för att försöka ta mig till semifinal i år igen och det hoppas jag att jag kan klara.