Nu börjar kylpåsarnas tid

HANDBOLL MARSEILLE. Niohundra meter tejp har gått åt men kylpåsarna har inte en så försvinnande åtgång som i Sydney. Det är snällare handboll i Frankrike. Hittills. Men det kan bli värre framåt kvarten.
Sport • Publicerad 1 februari 2001

Kvartsfinalen mot Ukraina spelas på torsdagen och då som annars står den blåfärgade ”byrån” där, bredvid planen. Den är sjukgymnasten Rickard Dahans lilla förråd med allt som behövs för sargade handbollsspelare.

Allt i sina lådor, försedda med etiketter. Så man vet var det finns.

Dauerbindor:

–Elastiska bindor som tryck vid blödning i muskler, säger Dahan.

Pelotter:

–Skumgummibitar, också som tryck vid blödningar.

Compeed:

–Plåster. För blåsor, skavsår med mera. Det går åt mycket.

Tejp:

–Det har gått åt 900 meter till fingar, händer, fötter, ja den är en välsignelse för spelarna.

Kylpåsar:

Dahan demonsterar hur de används. Den som sett handbollslandslaget i verkligheten eller på tv ser hur han rusar ut på planen när någon spelare fått en smäll. Han lägger påsen på golvet och trampar till den hårt. Då uppstår en kemisk process i innehållet:

–Man krossar kristallerna i den och så blir den kall som is. Och sedan lägger jag den på det skadade stället och kyler. Andra lag kör hårt med kylspray. Kylpåse gör mer nytta.

Hittills har det gått åt ett trettiotal på drygt en vecka. I OS i Sydney för fyra månader sedan fick lagret fyllas på stup i ett. Där gick det åt trefalt fler på samma tid.

–Alla spelarna har skavanker, men de känner inte efter och spelar ändå. En ”normal” människa skulle inte göra det, säger Rickard Dahan.

Han har också i sin låda en apparat för ultraljudsbehandling, som stimulerar rörligheten i till exempel en höftled som fått en smäll.

Av Bo Harmby, TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.