Pernilla Wiberg letar efter formen
–Det känns bra, jag fick några positiva signaler i genomåken, säger hon.
Pernilla Wiberg har tagit nio mästerskapsmedaljer. Hon har tagit medalj i varje OS och VM som hon ställt upp i.
Känner hon inte att hon har chansen att ta medalj i VM i St Anton, som startar om 1,5 vecka, då ställer hon inte upp.
Svaret på om det blir VM eller inte ger hon efter fredagens störtlopp och lördagens super-G i Cortina d´Ampezzo.
Hon sade för en vecka sedan, inför tävlingarna i Haus im Ennstal där hon föll i störtloppet, att hon krävde ett bra resultat för att kunna ge klartecken till VM.
Men när TT frågar henne på torsdagen är hon mer svävande på svaret vad det gäller resultat som VM-indikator.
–Det vet jag först efter tävlingarna. Då får jag se vad jag tycker räcker. Men jag vill känna att det finns nånting som säger att jag är på väg att komma i form, säger hon i telefon från Cortina. Kanske räcker det med några hyggliga mellantider för att hon ska känna att formen är på väg åt rätt håll.
–Jag hade några positiva splittider i genomåken, säger hon.
De tider hon syftar på är att hon hade sjunde och nionde bästa tiderna från starten till första mellantiden i de två åken, samt den 13:e bästa tiden mellan andra och tredje mellantiden i det andra träningsåket.
Cortinas fartbacke är en av Pernilla Wibergs favoriter. Där har hon kommit tvåa och fyra i störtlopp och vunnit samt kommit tvåa och fyra i super-G. n
–Den är tekniskt ganska svår, men framför allt är den snabb, det går fort. Det som talar emot en bra insats i tävlingarna är att det föll en halv meter snö på torsdagen, som gjorde det omöjligt att köra träningsåk och som troligen gjorde banan mjuk. Pernilla Wiberg åker bäst när det är hårt och isigt.
–Det var synd att det kom snö för risken är att det bli mycket mjukare. Men vi får se, de jobbar hela tiden i backen för att försöka få bort nysnön, berättar Pernilla Wiberg.
Hon åkte till Cortina direkt efter fallet i störtloppet i Haus i lördags. Efter ett par vilodagar med shopping i en av hennes favoritställen i Alperna, var hon redo för att ge sig utför en störtloppspist igen. Svullnaden i ansiktet efter det vådliga fallet säger hon har gått ner.
–Det syns nästan ingenting längre.
