Planering ska ge framgång i OS
Facit av ryttarnas självrannsakan kommer om några dagar. I dag startar kvalet till lagtävlingen i OS.
För Sverige är en femte-sjätteplats ett resultat på Hicksteadnivå (där var Sverige femma).
Individuellt kan det bli ännu bättre.
– Har min häst Briar en bra dag och jag rider som jag ska, så kan jag ta medalj, säger Jan Brink.
– Det vet jag att jag kan.
I Hickstead på EM blev det brons. Sedan dess har Brink jobbat med detaljerna. Han har skaffat en liten minnesbok, en enkel liten sak som kan vara medalj värd.
– Det skriver jag upp sådana där detaljer som kan vara lätta att glömma annars, berättar han.
– Det kan vara något jag kommer på om hur man klarar värmen bättre eller småsaker att tänka på i ridningen.
"Små" är inte samma sak som "oviktigt". Snarare tvärtom, om man ska ha en chans på medaljerna. I küren, den avslutande delen i det individuella programmet, har Brink gjort små ändringar i programmet för att få ännu bättre flyt och rytm än vad han hade tidigare.
– De syns kanske inte så mycket, men de märks, säger han om ändringarna.
Det är Kyra Kyrklund, den finländska ryttaren och tränargurun, som fått Brink att föra minnesbok.
– I vanliga fall rider jag kanske tio hästar om dagen. Då är det lätt att missa något, säger Brink.
I Aten har han inte samma situation, Här finns bara Briar att ta hand om. Och det innebär risker det också.
– Man får inte ta i för mycket i förväg, så att han blir övertränad.
Lagom är som vanligt bäst. Ryttarna finns ute i Marcopoulo, i Atens utkanter, och kommer närmast från ett läger i Münster i Tyskland.
Det, och rutinerna kring det, är enligt "Hicksteadmodell".
Ryttarna har en egen olympisk by och sköter i stor utsträckning sig själva.
– Det är egentligen som vilken annan tävling som helst, säger Brink. Det är samma ryttare, samma domare.
– Skillnaden är att OS är så stort. Mycket media och mycket runtomkring.
Och så finns det en sak till, jämfört med till exempel ryttar-EM, som rids vårt fjärde år och som är rätt maffiga tillställningar de också:
– Här finns nationalismen, säger Brink. Man tar inte medalj för sig själv, man tar den för Sverige.
I svenska laget rider, förutom Brink, hans sambo Minna Telde plus Tinne Vilhelmson och Louise Nathhorst. "Lussan" är den enda som har en OS-medalj, ett lagbrons. Det tog hon 1984 i Los Angeles. (TT)
Christer Jönsson