Två meter och VM-guld

–Den svåraste tävling jag hoppat. Men nu känns det helt otroligt, så oerhört skönt, säger den glädjestrålande världsmästarinnan.

När Inga Babakova rev sitt tredje försök på 2,02 kunde Kajsa Bergqvist sträcka armarna i skyn och jubla över sitt första VM-guld.

Sedan svepte hon in sig i den blågula svenska flaggan och den blonda publikfavoriten sprang ärevarv efter ärevarv.

Då var Kajsa Bergqvist mycket, mycket lycklig. Annat var det två timmar tidigare.

För det kändes allt annat än bra innan höjdtävlingen startade på fredagskvällen.

–Jag fick lätt panik på inhoppningen, jag klarade inte ett enda hopp, säger Kajsa.

Anledningen var att höjdhopparna fick ha karta och kompass för att över huvud taget hitta fram till ribban.

Kajsa började sin ansats i kanten av löparbanan, korsade sedan längd- och trestegsbanorna (där det pågick VM-tävlingar), sprang nedför kanten av en cirka 30 centimeter hög ramp och över mållinjen på sprintbanan – innan hon till slut var framme vid ribban för att hoppa.

–Det var absolut de svåraste förhållanden jag någonsin hoppat under.

Kajsa fick korta av sin normala ansats för att kunna hoppa över den lilla nedförsrampen. Det gjorde att hoppen stämde dåligt i början av tävlingen.

Och en slarvrivning på 1,93 gjorde att nerverna sattes ordentligt på prov.

–Hela tävlingen var en nervpärs, jag var otroligt nervös. Men jag försökte hela tiden bara tänka på en höjd i taget och jag tror det hjälpte.

Men det skulle bli en tuff duell mot Inga Babakova från Ukraina, som klarade två meter i sista försöket.

Kajsa hade ett par hyfsade försök på personliga rekordhöjden 2,02, men rev samtliga tre försök.

–Det var nervöst när Babakova hoppade sitt sista hopp.

Men ukrainskan rev och guldet var klart.

–Jag är oerhört lättad. Jag har haft trycket på mig som favorit och det var skönt att klara det, säger Kajsa.

Och att göra det i kaoset i Lissabon gör bara prestationen ännu större.