Nya bankkrav befaras ge BNP-smäll

Frågan ska avgöras om några månader, av en kommitté i Basel med riksbankschefen Stefan Ingves som ordförande.

Ingen direktkoppling

När Baselkommittén är klar följer en förhandlingsprocess i Bryssel om hur regelverket ska införlivas i EU:s bankregler. Där finns också utrymme för justeringar.

De nya kapitalkraven väntas börja gälla om 4-5 år. Bankföreningens vd Hans Lindberg tillhör de mest högljudda kritikerna mot de förslag som just nu diskuteras. Han är särskilt kritisk mot ett nytt globalt standardiserat golv för hur risker i bankernas utlåning värderas när myndigheter räknar fram kapitalkrav.

Konsultbyrån Oliver Wyman har räknat på effekterna. Analysen visar att de fyra svenska storbankerna med Basel-förslagen skulle tvingas hantera en ökning av kapitalkraven med 125-365 miljarder kronor - ovanpå dagens kapitalkrav på sammanlagt 467 miljarder kronor.

Golven skulle dessutom slå extra hårt mot svenska banker. Storbankerna i Sverige får i dag ha lägre kapitaltäckning i sin utlåning än exempelvis sydeuropeiska konkurrenter, vilket hänger samman med att risken för kreditförluster historiskt har visat sig väsentligt lägre i Sverige.

Kan sänka svensk BNP

Ett gemensamt golv för riskvikterna skulle till stor del undanröja möjligheten att finkalibrera kapitalbehoven i olika ekonomier.

För bankerna hotas framtida utdelningar till ägarna. Risken är stor att det även krävs nyemissioner, höjda utlåningsräntor och minskad kreditgivning för att dra in kapitalet, enligt Hans Lindberg.

TT