Förbjuden bok utsmugglad från Nordkorea

Att råka förstöra en låda med risplantor i Nordkorea räcker för att stämplas som antirevolutionär. Om ditt barn gråter framför Kim Il-Sungs porträtt anses du vara en fiende till regimen. Att ens andas kritik i ett sådant land är livsfarligt. Men nordkoreaner i exil har de senaste åren fått regimens fasad att krackelera med sina vittnesmål.

Nu kommer en skildring om dem som blir kvar. För första gången sedan Korea delades har en författare, trots faran, stannat och kritiserat makten. Under pseudonymen "Bandi" har han i hemlighet skrivit sju berättelser, mellan åren 1989 till 1995, som sammanfogats till "Anklagelsen".

Bokens väg till sina läsare är anakronistisk: Manuset smugglades mödosamt ut av en släkting och en sydkoreansk hjälporganisation. Den ansvarige, Do Hee-Yun, beskriver sig i ett ordknappt mejl som en "civil aktivist" som försöker "befria nordkoreaner från slaveriet".

Använder kulturen

"Anklagelsen" handlar om vanliga människor, som anstränger sig till det yttersta för att leva i total lydnad men som ständigt sugs in i Kafkaliknande processer. Bandi visar deras skräck för att en nära anhörig ska föras bort. Han pillar metodiskt av putsen från låtsasparadisets fuskbygge.

Journalisten och författaren Lovisa Lamm är en av dem som bevittnat regimens maskeringsförsök, under en surrealistisk researchresa inför boken "Ambassaden i paradiset".

Exilförfattaren Jang Jin-Sung skildrar i "Käre ledare" hur författare måste skriva hyllningsdikter till regimen. Men under svältåren, av nationens propagandamaskin döpta till den "mödosamma marschen", såg han hur landets folk dog som flugor utan hjälp. De åren var en ögonöppnare även för Bandi. Han började fördöma makten, på 750 förbjudna ark, livsfarliga att ha hemma.

Upphovspersoner utsatta

Få samhällen är lika slutna som Nordkoreas. Jämförelser med Bandi hittar man framför allt i historien, påminner Ola Larsmo, ordförande för Svenska Pen.

Förbjudna texter hindras fortfarande: Kina har en enorm brandvägg och Iran drar ner hastigheten på internet när känsliga nyheter läcker, exemplifierar Ola Larsmo. Men de flesta texter når till slut ut. På Pens "Dissidentblogg" publiceras författare som då blir lästa också i hemländerna.

Det finns dock en baksida: när texterna inte kan stoppas blir våld mot skribenterna vanligare.

Författare en nyckelroll

Fristadssystemet är ett annat av Pens verktyg, i samarbete med stiftelsen Icorn. Hotade kulturskapare erbjuds ett arbetsstipendium för att en tid verka i olika kommuner i Sverige. Det mest kända exemplet är Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj, vars skildring av kriget går stick i stäv med Vitrysslands officiella berättelse.

Han får ofta frågan varför Svenska Pen skyddar just författare och journalister.

Att signera en förbjuden text är farligt, men verksamt. Likaså Bandis modiga beslut att skriva, menar Ola Larsmo. Varje protest urgröper makten.

TT