Litteraturpris med politiska följder

Det blodiga kriget i Syrien. Rekordstora flyktingströmmar och nationella vindar. I en turbulent värld är det svårt att utse ett litteraturpris helt utan politisk innebörd. Stark litteratur skapas ofta i närheten av politiska kraftfält, anser Stefan Jonsson, litteraturvetare och professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Och när Nobelpristippade författare är sammankopplade med brännande frågor kan tajmingen få betydelse.

Adonis tur

Ungefär var tredje Nobelpristagare i litteratur har förföljts, censurerats eller gått i exil. Det gör också att priset ofta får politisk betydelse, trots att Svenska Akademien hävdar "litteraturens upphöjdhet öfver tidens politiska oro".

I år vänds mångas ögon mot den syrisk-libanesiske poeten Adonis diktning, som bland annat skildrar Aleppos blodiga historia. Nu ekar poesin kusligt aktuell och angelägen. Det vore rätt tillfälle att ge honom priset, tycker Stefan Jonsson.

Stor okunnighet

Språket ligger Adonis i fatet, ett faktum som visar att priset är politiskt i sig, menar Stefan Jonsson. Det ges av väst och prioriterar vissa språkområden. Litteraturvetaren Stefan Helgesson, professor vid Stockholms universitet, vill dock avdramatisera Akademiens roll.

Nobelpriset till en afrikansk författare skulle dock få stor betydelse, anser Stefan Helgesson och nämner exilkenyanen NgÅ©gÄ© wa Thiong'o. Utmärkelsen skulle både kunna stärka det demokratiska arbetet i Kenya och påverka den litterära politiken.

Högervindar

Högervindar har också gjort flera europeiska författare kontroversiella. Polska Olga Tokarczuk, tippad som framtida Nobelpristagare, mötte en enorm hatstorm när hon manade sitt hemland att göra upp med det historiska faktum att judar mördades av sina polska grannar under andra världskriget. Hennes förläggare, Mikael Nydahl på Ariel förlag, menar att hittills självklara humanistiska värden nu anses kontroversiella.

TT