Oron präglar Charkivbornas vardag

Det var i slutet av februari som de första dödoffren krävdes. I flera städer i Ukraina planerades demonstrationer och möten för att fira ettårsdagen av majdan-upproret, som ledde till att forne presidenten Viktor Janukovytj störtades. Katja Kot, Lilja Kvitka och vännen Ivan var på väg till den marsch som skulle hållas i miljonstaden Charkiv.

En sprängladdning, sannolikt gömd under snön, hade detonerat mitt i folkmassan. Fyra personer dödades och nio skadades. Det var bara ett i raden av attentat som har inträffat i Charkiv de senaste månaderna, men det här var första gången som människor dödades. Vännerna stannade, vek ihop flaggan, gick hem.

Viktig stad

Charkiv är Ukrainas näst största stad och ligger bara ett par mil från ryska gränsen - en viktig knutpunkt för järnvägen och ett industriellt och kulturellt centrum. Men det är också ett samhälle med allt fler poliser på gatorna, där människor ständigt ser sig över axeln.

Vännerna påverkas olika av situationen. Katja känner sig mest cynisk, Ivan är orolig, Lilja är stridslysten.

De har alla rötterna i den i dag separatistkontrollerade staden Luhansk i östra Ukraina, och har sett hur snabbt en skakig situation kan eskalera. Ivan flydde när en vän dödades av en gradraket, Katja när bomberna började slå ner utanför huset. Charkiv hyser nu uppskattningsvis 140 000 flyktingar från inbördeskriget i öster, sjukhusen är fulla av sårade soldater, det finns nästan inga jobb. Vännerna upplever att människor omkring dem blir allt mer apatiska.

Byggnader stormades

När proryska aktivister i april förra året stormade offentliga byggnader i östra Ukraina och ensidigt utropade sina utbrytarrepubliker, såg det för en stund ut som att Charkiv skulle följa samma väg. Den lokala regeringsbyggnaden intogs vid två tillfällen och en "folkrepublik" utropades. Men ukrainska säkerhetsstyrkor lyckades återta kontrollen och sammandrabbningar mellan dem som ville bryta sig loss och de som ville se ett enat Ukraina följde. Med tiden har de separatistiska rösterna tystnat.

Neil Melvin på freds- och forskningsinstitutet Sipri tror inte, som vissa Charkivbor gör, att en markoffensiv från öster skulle vara nära förestående. En sådan skulle kosta alldeles för mycket. De ständiga attentaten ser han i stället som en alternativ taktik från de separatistiska och ryska krafterna.

Ilska mot landsmän

Inbördeskriget har splittrat det ukrainska samhället djupt. 38-årige Charkivbon Bogdan Shuskanov är frustrerad över de landsmän som förblir passiva. Han refererar till den ryske presidenten som "Putler" och kallar de invånare i öster som stödjer separatisterna för "hjärntvättade zombies", som skulle marschera mot Charkiv om de fick order om det.

TT