Landsmodern Erna Solberg gör sorti till höger

Høyres partiledare Erna Solberg har styrt Norge i åtta år. Det är längre än någon borgerlig statsminister på över hundra år. Men nu är det över trots att många norrmän gärna vill ha henne som ledare.

I en opinionsundersökning presenterad av NRK under våren svarade 58 procent att de tyckte att Erna Solberg var bäst lämpad att vara Norges statsminister. Utmanaren från Arbeiderpartiet Jonas Gahr Støre fick 27 procent i samma mätning.

– Hon har varit tämligen säker på sin position och egentligen inte haft några utmanare, säger Jonas Linde.

Ändå har hennes politiska gärning inte varit utan kontroverser.

Efter valframgångar 2013 valde Erna Solberg att bilda minoritetsregering tillsammans med Fremskrittspartiet. Det beskrevs, inte minst i Sverige, som en katastrof för demokratin. Fremskrittspartiet betecknas som högerpopulistiskt.

– Men hon lyckades bra med att få Fremskrittspartiet att tona ner sin retorik en hel del, säger Jonas Linde.

Så bra att partiet till slut beslutades sig för att lämna regeringssamarbetet 2020. Innan dess hade Solberg lyckats baxa in de två andra stödpartierna, Venstre och Kristelig Folkeparti, i regeringen och kunde regera vidare.

När Sverige hade problem med regeringsbildningen efter valet 2018 kommenterade Erna Solberg den utdragna processen.

– Norge är ju vana vid minoritetsregeringar. Vi har haft det mycket, mycket längre än i Sverige och vi har haft lösningar och flexibilitet knutna till det, förklarade hon.

Många menar att klyftorna i samhället ökat under den nuvarande regeringen. Och centraliseringen genom bland annat kommunsammanslagningar och en sjukvårdsreform har inte bara tagits emot positivt.

Minoritetsstyret har ibland skapat märkliga situationer i stortinget. Men när hon drabbats av nederlag i voteringarna har hon tagit det med upphöjt lugn och gått vidare.

– Hon är en framåtblickande politiker som inte grävt ner sig i motgångarna, säger Jonas Linde.

Mycket har också diskuterats kring hur hon använt Norges oljefond. Det är vinstpengar från de norska oljefälten som sparats i ladorna för framtiden. Men oljefonden används också för att täcka underskotten i statsbudgeten.

När Erna Solberg tillträdde 2013 lovade hon stram budgetdisciplin. Då täcktes ungefär 1,5 procent av budgeten med oljepengar. I dag är den siffran mångdubbelt högre. Att hämta in extra pengar i budgeten har varit ett sätt att hålla ihop sin regering. Ett annat skäl till ökningen har varit coronakrisen.

– Vi slipper ju att låna pengar som vi sedan måste betala tillbaka. Vi får ju ingen stor skuld. Det ger oss lite mer handlingsutrymme, förklarade Erna Solberg när krisen slog till.

Politiskt sett har annars pandemin varit till hennes fördel. Med långtgående nedstängningar och restriktioner har hon drivit Norges hårda linje.

– Här i Norge var det politikerna som snabbt tog kommandot och fattade besluten. Regeringen har i många fall varit mer radikal och tagit till tuffare tag än vad Folkehelseinstituttet föreslagit, säger Linde.

Hennes popularitet växte. Inte ens när hon själv bröt mot smittskyddsreglerna – hon och bjöd på en middag till för många personer och fick böta 20 000 kronor – var hennes position i fara.

Men varför förlorar hon då valet om hon är så populär?

– Det är den gamla vanliga floskeln, regeringsslitage. Jag tror att även många som varit relativt nöjda med regeringen kanske känner att det börjar gå lite på tomgång, säger Linde.

Vad blir då skillnaderna när Erna Solberg lämnar över makten, troligen till Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre? Inte så många, spår bedömare. Lika lite som Erna Solbergs tid vid regeringsmakten inneburit ett dramatiskt systemskifte kommer en ny regering ledd av Arbeiderpartiet att göra det.

När Jonas Gahr Støre tillträdde som partiledare 2014 kallades han "Super-Jonas". Nu hörs i stället ofta epitetet "Tåkefyrsten" (Dimfursten) då många menar att han med sin akademiska jargong har svårt att vara tydlig i debatten.

Hans första utmaning blir att få ihop ett regeringsunderlag med stöd av de andra fyra partierna som stått utanför makten under de senaste åtta åren. Epoken Erna Solberg är då definitivt över.