Möten med det okända

Clas Svahn tror varken på gröna, små gubbar eller att tefaten singlar omkring i luften på samma sätt som de gjorde i svartvita b-filmer från 1950- och 60-talen. Men han tror på n-å-g-o-t: Att vi inte är ensamma i den stora evigheten bortom det egna solsystemet.

Svahn, författare/journalist/forskare, lyssnar på vittnesmål och registrerar observationer. Han sammanställer bevismaterial och jagar sanningar.

Ungefär som agent Mulder i ”Arkiv X”?

– Nja, i så fall påminner jag nog mer om Gillian Andersons rollfigur, Scully. Lite mer avvaktande och vetenskaplig.

Svenskarnas möten

Clas Svahn säger i nästa andetag att tv-seriens monumentala 1990-talssuccé inte enbart var av godo för arbetet inom Riksorganisationen UFO-Sverige.

– Intresset ökade, så klart. Men tyvärr började folk tro att det som berättades i serien verkligen hade hänt, trots att upphovsmannen Chris Carter var tydlig med att han bara utvecklade historier kring sådant han själv hade läst om och fascinerats av.

Bortom ”Arkiv X” fortsätter ändå Clas Svahn att bygga det egna arkivet, världens största faktiskt, som faktabas och plattform för att förklara okända fenomen. Därtill är han flitig under blogg-vinjetten ”Märkligheter” i Dagens Nyheter och författare till ett antal böcker, som den nu aktuella ”UFO – spökraketer, ljusglober och utomjordingar” (Semic Förlag).

Här har Svahn samlat på sig material till 50 kapitel om svenskarnas möten med UFO:n under 100 år.

– Det handlar om människor som genom årtionden och över hela landet har upplevt olika fenomen, säger Clas Svahn.

Människor som, enligt författaren, ofta uttrycker tacksamhet när han eller andra knackar på för att ställa frågor. Kanske för att det inte alltid är så lätt att berätta utan att bli utskrattad eller missförstådd.

Vittsjö och Everöd

Den som bläddrar genom boken kommer mot slutet fram till två kapitel där norra och nordöstra Skåne verkar ha fått påhälsning. ”Cigarren över Vittsjö” (1988), med ett flertal vittnesmål om en blinkande och lågt flygande farkost över Vittsjöskogarna, väckte en hel del rabalder i lokalmedia. Tefatet som en småbarnsfamilj närmade sig vid en järnvägsövergång i närheten av Everöd (1990) fick däremot aldrig någon större uppmärksamhet. Kanske för att observationen var enstaka och unik, kanske för att anmälan av misstag hemligstämplades av militären.

I båda fallen beskriver Clas Svahn detaljerat gåtfulla observationer och trovärdiga vittnen.

Själv jobbar han oförtrutet vidare med det var som blev en livsfascination julafton 1972, när tre böcker av K Gösta Rehn låg i tomtesäcken. I dag skriver Svahn egna böcker, och räknas internationellt som en auktoritet på området. I början av nästa år medverkar han i en dokumentärfilm som sänds i Sveriges Television och även produceras i en 90-minutersversion för bioformatet.

– Spännande och lite nervöst, säger Clas Svahn. Men samtidigt är det så att filmteamet har följt vårt arbete i fem års tid och jag känner mig ganska trygg med att de vill göra en seriös film.