Du menar att din insändare handlar om franska språkval.Ett gott tips till dig framöver för att slippa bli missförstådd, skriv om det du menar. Du använde mer än halva insändaren åt att skriva om modersmålsundervisning.

Av den plats som återstod använde du hela tio rader åt att nedvärdera tyska och spanska som språkval utifrån egna fördomar. Det sistnämnda anser jag ovärdigt en representant för barn- och utbildningsnämnden.

Du satt i nämnden när franska som språkval togs bort för tre år sedan och är lika insatt i skälen som jag.

Hade nu artikeln handlat om franska borde du i anständighetens namn berört några av dessa. Om det dalande intresset och att endast 9 procent i årskurs 7 valde franska.

Att ännu färre läste klart ämnet.

Att kommunen är skyldig utifrån likvärdighetskrav att erbjuda samma valmöjligheter för samtliga elever på kommunala skolor. Vilket medför att om en skola genomför undervisning i franska måste övriga elever i kommunala skolor erbjudas detsamma om det så bara är en elev på skolan som önskar detta språkval.

Förändringen som slutligen fick skolcheferna att fatta beslutet om borttagandet av franska var att språkval i fortsättningsvis skulle erbjudas redan från årskurs 6.

Det var snarare organisatoriska än ekonomiska skäl bakom detta beklagansvärda beslut.

Även jag läste franska och har en personlig relation till detta språk.

Du fortsätter att argumentera för franska som ett viktigare språk, men det hjälper inte när eleverna i praktiken valde spanska eller tyska i betydligt högre grad.

Jag värderar inte språken, varken vad gäller språkval eller modersmål.

Du skrev även att modersmålsundervisning bidrar till parallella samhällen och att det är kontraproduktivt att kunna prata flytande arabiska. Jag uppfattade med dessa formuleringar att du menade detta som negativt men så var det tydligen inte.

Parallellsamhällen av alla slag ser däremot jag som en stor risk och anser att skälen stavas boendesegregation, arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Inte modersmålsundervisning.

Jag tycker fortfarande att det är beklämmande är att (AFS) inte tycks förstå att ämnet modersmål bidrar till förbättrade kunskaper i svenska och ökade kunskaper i alla ämnen. Vilket i förlängningen även ökar förutsättningarna för en förbättrad integration.

Eftersom du sitter i nämnden vet du lika väl som jag att undervisning i modersmål inte får ges så att eleverna missar någon obligatorisk lektion, just för att inte andra ämnen får bli lidande. Däremot kan den ges på håltimmar, på ”elevens val” eller i anslutning till skoldagen under förutsättning att eleverna i gruppen uppfyller kriterierna gällande antal och förkunskaper.

Vad gäller skolekonomi så ska barn- och utbildningsförvaltningens budget användas så effektivt som möjligt för att varje barn och elev ska få fortsättningar att utvecklas i kunskaper och som människor. 2020 gjorde BUF ett överskott på 33,8 miljoner och så länge inte kunskapsuppdraget är uppfyllt är detta inget positivt.

Det var du som valde retoriken genom att sätta siffror när du ställde språkval mot modersmålsundervisning. Ekonomi är inte den färdigbakade kaka du verkar tro utan dynamiskt beroende av hur samhället utvecklas.

Språket är nyckeln till att lyckas i skolan och i livet.

Värdet av att alla barn och i synnerhet barn med annat modersmål får ta del av allmän förskola från tre års ålder kan inte nog understrykas.

De flesta små barn har en imponerande förmåga till språkinlärning av både ett och flera språk om de ges chansen. Att lära svenska genom lek och förskolans undervisning gör att dessa barn lyckas bättre i skolan. Detta är väl underbyggt genom forskningsresultat.

Tyvärr har pandemin gjort att färre barn tar del av förskolans verksamhet. Även de senaste årens stora och riktade besparingar mot förskolan ser vi socialdemokrater som ett hot mot dess goda kvalité och viktiga samhällsuppdrag.

Tidiga insatser lönar sig i på sikt, även ekonomiskt, och förskolan är starten på det livsviktiga livslånga lärandet.

Ulrika Tollgren (S), vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden