Strid om makten på arbetsmarknaden

Exakt vad som fått förhandlingarna att haverera vet förstås ingen utomstående i detalj ännu, men en bra gissning är att det handlar om frågan om avsked på saklig grund, konstaterar Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Det är en enormt känslig fråga. På onsdagskvällen trodde man att de skulle gå i hamn. Jag ska säga att jag är förvånad.

Hon förklarar att den svenska modellen, där parterna får komma överens utan inblandning från politikernas sida, nu har brakat ihop.

– Det är historiskt. Det bryter mot Sveriges modell som fungerat sedan lång tid. Sverige har skiljt ut sig.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt, konstaterar att förhandlingarna inte är något som parterna själva har önskat sig.

– Det är inte de som skrivit direktiven till utredningen eller januariavtalet, utan det är Annie Lööf och Liberalerna. Det finns hela tiden med, och det styr vad de är beredda att gå med på, säger Mats Glavå.

Hans uppfattning är att det faktum att arbetsrätt nu ska regleras i lag hotar den svenska modellen.

– Om parterna kommer överens så ska detta bli lag. Annars brukar överenskommelser bara gälla mellan parterna, men nu ska det gälla för alla. Då minskar incitamentet för företag att organisera sig och teckna kollektivavtal.

I andra länder är andelen organiserade företag betydligt lägre, förklarar han, men där finns minimilöner. Så har vi det inte här, men det kan bli så här också, tror han.

Det handlar ytterst om makten på arbetsmarknaden – vem som ska få bestämma över vilka som får stanna på jobbet eller gå. I en sådan fråga kan parterna inte tappa ansiktet – det står så mycket på spel, enligt Bennich-Björkman.

Hon tror att en orsak till att förhandlingarna kraschade kan vara att förhandlarna helt enkelt inte var tillräckligt duktiga.

– Det finns alltid öppningar.

Hon tror också att det som kan ha stått på spel är själva grunden för fackförbunden, och vilka som är insiders och outsiders på arbetsmarknaden.

– I det svenska systemet är de som är inne i det fackliga systemet insiders, men de utanför outsiders. Fackförbunden slår vakt om de som är inne i systemen, de slåss för den fackliga överlevnaden.

Förre LO-chefen Karl-Petter Thorvaldsson varnade redan i fjol för strejker om ingen överenskommelse träffades, berättar Mats Glavå.

– Om de inte har någon överenskommelse så kan facken driva las-frågor i avtalsrörelsen, och då ökar strejkrisken, säger han.

Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid högskolan i Skövde, ser också en ökad strejkrisk. Nästan oavsett om parterna lyckas förhandla fram något, eller om utredningens förslag ska beslutas av politikerna.

– Det kommer att bli en maktförskjutning, till arbetsgivarnas favör. Då ökar risken för konflikter, säger han.

Kanske kan politikerna klura ut något som löser upp knuten. Något kan lyftas in eller lyftas bort från förhandlingarna, och kanske kan parterna tvingas tillbaka till förhandlingsrummet igen.

– Politikerna har ett intresse av att visa väljarna att de står på deras sida, inte bara på parternas. Därför är det bra att Stefan Löfven är en van förhandlare från LO, säger Li Bennich-Björkman.