Varför skall vi som bor på landet betala tätorternas avlopp?

Är det rimligt att vi som har egen brunn och en egen avloppsanläggning skall vara med och bekosta tätorternas VA-nät? Vi betalar redan för brunn, vattenrening, och pump för att få vatten. För våra avlopp betalar vi för anläggandet av dyra infiltrationsanläggningar och regelbunden slamtömning. Vi är runt 3 000 av kommunens 15 000 invånare som bekostar detta själva. Vi vill inte betala två gånger!

Tätorternas VA-nät ska bekostas av de anslutna abonnenterna genom deras VA-avgift. Enligt Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) §31: ”Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist.”

Det är dessutom inga små pengar man vill låna. 220 miljoner kronor motsvarar drygt 14 000 kronor per kommuninvånare i skuld. Fördelar vi skulden enbart på vuxna, lönearbetande kommuninvånare blir det runt 35 000 kronor vardera som vi kollektivt får i skuld. Ni har i flera år framhävt kommunens goda ekonomiska resultat. Varför gjordes inte dessa investeringar då? Är det rent av så att det tidigare goda resultatet nåtts genom att man inte genomfört nödvändiga investeringar? Åberg skriver att ”vår taxa är hög men den signalerar också ett stort ansvarstagande”. Tveksamt.

Behöver nätet rustas upp borde lån för detta tas upp av det kommunägda bolaget SBVT och räntekostnaderna läggas på VA-avgifterna. Det är kanske känsligt att höja de redan höga VA-avgifterna? Enligt uppgifter i media (Norra Skåne 2020-06-05) betalar en fastighetsägare 6 000 kronor i VA-avgift i Östra Göinge men bara 2 000 kronor i Kristianstad. I ett offentligt svar till en undrande fastighetsägare förklarade Åberg att den höga VA-avgiften beror på ”en VA-strategi som bygger på utmaningar och behov kopplade till de kommande 25 åren.” Om det nu redan tas ut en hög avgift för att täcka investeringarna, varför behövs då ytterligare lån?

Anders Blidberg (L)

Östra Göinge