Det var under Framtidsveckans tredje dag som Rune Stenholm Jakobsen, ordförande i Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla, föreläste om ”Klimatläget i Kristianstad – våra lokala utmaningar och lösningar”.

– Det är väldigt tydligt att det är två sektorer som står för de största utsläppen i kommunen. Det är transport och jordbruk. Där kan man säga att utmaningarna egentligen är rätt enkla angående transporter medan de är mycket omfattande, mångsidiga och komplexa inom jordbruket, säger Rune Stenholm Jakobsen från hemmet i Önnestad.

Inom andra sektorer har kommunen varit framgångsrika med att minska koldioxidutsläppen. När det gäller transport och jordbruk har de knappt minskat alls.

– Ser man generellt på situationen i Kristianstad har vi kommit till en punkt där det knappt går att minska ner på utsläppen inom de sektorer där man arbetat mycket med. Nu är det bara transport och jordbruk kvar, säger Rune Stenholm Jakobsen.

För att komma till rätta med utsläppen anser Naturskyddsföreningen att det krävs omtag. I dagsläget är den största miljöboven i kommunen personbilarna följt av djurens matsmältning och gödsel.

Bland allt det negativa betonas det dock att kommunen har stor potential att ”kostnadseffektivt minska sina utsläpp och öka sin kolinlagring”.

– Hur mycket pengar lägger vi ner, hur mycket kol kan vi hindra från att släppas ut och hur mycket kol kan vi fånga in från atmosfären och lagra på ett hållbart sätt?, frågar sig Stenholm Jakobsen.

Transportutsläppen kan enligt föreningen minskas med rejäla cykelsatsningar och att man drar ner på bilkörandet. Jordbruket är å sin sida mer komplext. Bland annat handlar det om att i större utsträckning odla mat till människor istället för djur, använda naturligt gödsel och minska spillet i produktionen.

De stora nyckelfrågorna är enligt Naturskyddsföreningen att börja bruka marken på ett mer konstruktivt sätt, för att på så vis öka mullhalten och få bättre jordhälsa, och att ägna sig åt återvätning av utdikad torvmark.

– Gör vi det kommer det bli otroligt många vinster för samhället med renare vatten, minskade översvämningar, färre problem med torka och en ökad biologisk mångfald.

Kommunen har enligt Naturskyddsföreningen ett årligt koldioxidutsläpp på minst 600 000 ton CO2-ekvivalenter. Troligtvis ännu högre då det är en komplex bild.

– Även om Kristianstad har lyckats bra i statistiken med att minska utsläppen så är de reella utsläppen högre, sa Stenholm Jakobsen under föreläsningen.

Förutom att rikta fokus mot transport och jordbruk föreslår föreningen att kommunstyret samarbetar över partigränserna och skapar en färdplan så att man följer sin koldioxidbudget.

Hur snabbt måste man ta till åtgärder inom transport och jordbruk?

– Helst i går. I Kristianstad har man haft en tillbakahållen ställning. Att man inte vill ta tag i klimatarbetet med jordbruket ordentligt. Det är viktigt att adressera klimatåtgärder inom jordbruk, få upp det på agendan och våga ta diskussionerna, säger Stenholm Jakobsen innan han avslutar:

– Det är absolut inte den enskilde bonden som är boven. Utan samhället har ett gemensamt ansvar för att se till att vi får en hållbar livsmedelsproduktion.