Var det här det bästa ni kunde?
Inför skolstarten redovisades de skolansvarigas förmåga att lösa och förhindra spridningen av covid-19. Vilket vi, två förstaårselever på gymnasiet, inte tycker har utförts på ett korrekt sätt. Inte heller tycker vi att de ansvariga har sett över konsekvenserna av sina beslut eller tar ansvar för dem.
”Vi vet, vi hör, vi är med om det dagligen och vi utsätts för det. Många påstår att ungdomar inte förstår, de har fel. Vi förstår mer än vad ni tror.”
Resultatet av sommarens arbete var att andra och tredjeårselever på gymnasiet ska gå i skolan varannan vecka och att alla ska börja först klockan nio. Förklaringen är att att trängseln skulle minska på bussarna om inte elever och arbetspendlare åker samtidigt. Vi har konstaterat att de möjliga alternativen att vara på plats inne i centrala Kristianstad vid åtta är betydligt fler (fyra) än de bussarna som anländer i god tid till nio (en). Vi fick omgående se problematiken blottad och det borde inte ha varit svårt att räkna ut på förhand. Det är extremt glest mellan passagerarna på bussarna mellan mellan sju och åtta på morgonen och totalt kaos mellan åtta och nio. Således har planen inte stämts av med Skånetrafiken.
”Det går inte att hålla avstånd om det är över 50 personer på bussen, så enkelt är det.”
Vi lever i en pågående pandemi, vilket ställer högre krav på att myndigheter och institutioner samarbetar för att reducera smittspridningen. Vi vet, vi hör, vi är med om det dagligen och vi utsätts för det. Många påstår att ungdomar inte förstår, de har fel. Vi förstår mer än vad ni tror. Problemet är att det är ni vuxna som måste skapa förutsättningar för att vi alla ska kunna hålla oss till de restriktioner som finns. Det går inte att hålla avstånd om det är över 50 personer på bussen, så enkelt är det.
Vi unga vill agera och ta vårt ansvar, men vi blir satta i en omöjlig situation när det brister i kommunikation mellan samhällets olika aktörer. Vi förstår att Kristianstads kommun inte kan bära alla kostnader för att begränsa den lokala smittspridningen. Vi förstår att Region Skåne (Skånetrafiken) inte ansvarar för transport av skolelever. Kvar att förstå: vems är då ansvaret egentligen?
”Vi elever sitter inte i någon form av maktposition och de problem vi ser och förmedlar är det ingen som lyssnar på.”
Covid-19 är inte ett skämt, vi har förstått det. Vi elever sitter inte i någon form av maktposition och de problem vi ser och förmedlar är det ingen som lyssnar på. Det enda vi får höra är att “det är någon annans fel” och “inte vårt ansvar”. Vi tar ansvar, vem är beredd från samhällsapparaten att ta sitt? Eller ska vi tyst acceptera att ansvarsflykten blivit så utbredd att ingen längre tar ansvar? Ursäkta ett ungdomligt uttryck … but it’s time to step up. Det är nu det gäller, det finns inget tid att gå runt och fundera. Agera! Nu!
Amanda Berggren
Elias Hansson
Söderportgymnasiet SAS20C
