Annons

Oklart hur mycket Taggen kommer att låta

När vindkraftparken Taggen först planerades medgavs att det kunde bullra 40 dB(A) in över Åhuskusten. Sedan har de bytt modell för att beräkna ljudet – och ligger nu på 21 dB(A).
Åhus • Publicerad 20 augusti 2018

Vindkraftparken har prospekterats länge, och tekniken har gått framåt. Men 2006 avslöjade Kristianstadsbladet att Taggen skulle komma att låta med 40 dB(A) in över Åhuskusten (se faximil).

Faximil från Kb 2006-11-09.
Faximil från Kb 2006-11-09.

Redan då sa projektledaren att ljudnivåerna berodde på vilken beräkningsmetod man använde. Då hade man använt sig av Naturvårdsverkets gamla metod, som har kritiserats för att den gav för höga värden. Denna metod har senare gjorts om.

Annons

I den godkända miljökonsekvensbeskrivningen för Taggen beräknades ljudnivån till Åhus runt 16 dB(A). Detta gällde de 170 meter höga vindkraftverken. När Vattenfall nu vill höja verken med 50 meter beräknas också ljudnivån kunna öka något, då verken blir större, vingarna längre och rotorerna kommer på högre höjd. I en kompletterande miljökonsekvensbeskrivning har ljudnivån vid Åhuskusten därmed skrivits upp till 21-22 dB(A), vilket är tystare än en viskning.

I miljökonsekvensbeskrivningen har ljudet beräknats från Taggen.
I miljökonsekvensbeskrivningen har ljudet beräknats från Taggen.

Men denna beräkning är gjord med metoden Nord2000, en modell som har ifrågasatts för att den ger för låga värden ifrån sig jämfört med verkligheten. Bland annat har forskare vid mätningar visat att den verkliga ljudnivån kan skilja sig uppåt 15 dB(A) från den som är beräknad. Den kritiseras också för att den inte tar hänsyn till flera av de vädereffekter som påverkar vindkraftsljudets spridning och styrka

Nord2000 är framtagen för att beräkna buller från trafik, men har senare använts mer och mer för att även beräkna ljud från vindkraftverk. Flera av prospektörer till vindkraftsparker skriver också att ”Naturvårdsverket förordar att man använder Nord2000”. Men Naturvårdsverket har inte gått ut med denna riktlinje, utan sagt att den är lämplig för mätning av ljud över kuperad terräng.

– Det som vi rekommenderar är den metod vi själva använder. Sedan kan man använda Nord2000 som komplement ibland, säger Henry Engström, handläggare i vindkraftsfrågor på Naturvårdsverket.

– Men just nu håller vi på med en översyn av ljud och buller från vindkraftverk. Det är något som är centralt, hur man ska mäta ljudet, och det som ställer till det mest. Det finns olika sätt att mäta. Vår ambition är att bringa klarhet i de här frågorna.

Vad är det som gör att man ser över detta?

– Vindkraftverken ser annorlunda ut idag än för några år sedan, de är mycket större och ger upphov till annan ljudbild än vad de mindre gör. Det är också en del av acceptansfrågan, vi vill möjliggöra utbyggnad där det ej orsakar olägenheter för människor och samtidigt göra vindkraften mer accepterad.

Det förs också diskussioner om den nuvarande gränsen för vindkraftbuller på 40 dB(A) bör minskas. Ett exempel är från vindkraftsområdet Karsholm, där mätningar har visat att bullret ligger under denna godkända nivå, på runt 38-39 dB(A), men där flera boende ändå upplever stora bullerstörningar från vindkraftverken. Flera vindkraftmotståndare lyfter fram att det är det lågfrekventa ljudet, som är svårt att mäta, som orsakar mest störningar och påverkan.

När vindkraftverken höjs, påverkar det exempelvis fåglarna?

– Generellt sett inte, det blir färre verk totalt sett och leder till färre kollisioner. Det finns däremot andra synvinklar av det hela, som hur vi upplever det med landskapspåverkan. Högre verk syns på större avstånd, ger en större effekt på landskapet och de flesta människor berörs mer av det än om de ligger lägre. Men man har större fördelar ur energisynpunkt med högre verk, som levererar mer energi och man behöver inte bygga lika många.

Beräknade ljudnivåer vid olika landområden, enligt miljökonsekvensbeskrivningen för Taggen.
Beräknade ljudnivåer vid olika landområden, enligt miljökonsekvensbeskrivningen för Taggen.
Annons

Göran Loman, projektledare för Taggen, uppger att man använt sig av Nord2000 för att ”det är en mer avancerad modell än Naturvårdsverkets metod och det är den som används idag. Att den är anpassad för att kunna hantera komplex terräng innebär ju inte att den inte skulle kunna hantera enklare topografi.”

Han påpekar också att det inte är märkligt att nya beräkningar, med nya metoder, ger lägre nivåer:

– I takt med ökad kunskap kring ljudspridningen kan man reducera de överskattningar som man i olika steg gör för att vara säker på att inte i slutändan underskatta nivåerna.

– För Lillgrund beräknades ljudnivåer som låg kring 35 dB(A). I en uppföljande mätning som gjordes en natt när vinden blåste rakt mot stranden gick det överhuvudtaget inte att mäta något ljud från verken.

Clifford JohansenSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons