Annons

Sofia Nerbrand: Retroaktiva allmosor är inte tillräckligt kraftfullt

Att kompensera delar av de skyhöga elräkningarna räcker inte. Staten måste återuppbygga ett robust energisystem.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare • Publicerad 30 november 2022
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) håller pressträff om högkostnadsskydd för höga elpriser.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) håller pressträff om högkostnadsskydd för höga elpriser.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det tål att upprepas: elkrisen är självförvållad, till skillnad från pandemin. Att elpriset i dagarna når rekordhöjder – nu kostar en dusch uppåt 30 kronor – beror förvisso delvis på svaga vindar, älvar som fryser till och is på vindsnurror i norr, men huvudproblemet är en effektbrist på grund av nedmonterade kärnkraftverk och för långsam utbyggnad av kablar och andra kraftkällor i söder.

Förödande politiska beslut alltså. Elpriset började stiga rejält under 2021 – före Rysslands invasion av Ukraina.

Annons

När regeringen och myndigheterna höll pressträff på onsdagsmorgonen om de förestående elpriskompensationsutbetalningarna påminde energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) om att det kommer att ta lång tid att återuppbygga ett robust energisystem. Svenska kraftnäts Peter Wigert konstaterade att risken för roterande elavbrott är ”reell”, inte minst mellan den 9 och 18 december då Sveriges största kärnkraftsreaktor, O3, ska vara avstängd för reparation.

Notera dock att avbrottet i Oskarshamn minskar elproduktionen mindre än vad svängningarna i den väderberoende vindkraften gör. Sverige behöver därför mer planerbar produktion: vattenkraft, kärnkraft – eller elda olja, kol och gas. Alla torde inse att en utbyggd kärnkraft är att föredra, givet klimatkrisen.

Men det tar minst sju, åtta år att uppföra nya reaktorer, och stora vindkraftsparker kommer inte stå på plats förrän framåt 2028.

Därför är lägre elkonsumtion den enda framkomliga vägen på kort och medellång sikt.

Minskar efterfrågan sjunker priset och räkningarna blir lägre. Men vi ska ändå räkna med höga kostnadsnivåer under flera år framöver – och staten kan inte kompensera för dem fullt ut även om regeringen så skulle vilja. En enda krona högre pris på el betyder 140 miljarder kronor i högre utgifter per år, och vi har sett större prisökningar än så.

Staten kan varken ta den typen av summor i budgeten eller låna för att ta notan år efter år. Särskilt inte under en lågkonjunktur med hög inflation.

”Det är orimligt att vi ska avstå från att duscha och inte ens tro oss ha råd med julbelysning.”

Bättre då att lägga pengar på nödvändiga investeringar i energiproduktion för att lösa det grundläggande problemet.

Med det sagt finns det anledning att diskutera hur stöd till hushåll och företag ska utformas. Det är bra att vi i södra Sverige får återbäring i februari på de gigantiska kapacitetsavgifter som vi redan har betalat till Svenska kraftnät.

Men det är också korrekt att regeringen inte lever upp de löften som bland annat Moderaterna gav före valet. Det har också partiets företrädare i Skåne, med Carl Johan Sonesson i spetsen, protesterat emot – liksom oppositionsledaren Magdalena Andersson.

Ulf Kristersson och Ebba Busch lovade mer än de hade täckning för i valrörelsen. De måste som statsminister och vice statsminister gottgöra det med skarpa beslut som löser effektbristen i Skåne. Till och med öppna för okonventionella lösningar för att skapa mer energi här. Allt annat vore en skam.

Annons

För det är orimligt att vi ska avstå från att duscha och inte ens tro oss ha råd med julbelysning, anno 2022.

Carl Johan Sonesson (M) och Ebba Busch (KD) har olika syn på högkostnadsskyddet för elräkningar.
Carl Johan Sonesson (M) och Ebba Busch (KD) har olika syn på högkostnadsskyddet för elräkningar.Foto: TT
Annons
Annons
Annons
Annons