Carolin Dahlman: Karma, Annie...

I stället ökade Ebba Busch Thors (KD) förtroendesiffror med 13 procentenheter och hon landade i topp, på samma siffra som Stefan Löfven (S) (SVT 2/12).

När SCB:s partisympatiundersökning kom på tisdagen låg Centerpartiet visserligen still, men att partiledarens förtroendesiffror sjunkit så drastiskt betyder ändå något och kan komma att märkas på sikt. ”Vi står för ett tryggt ledarskap och handlingskraft”, skrev Lööf på Instagram i oktober. Men är det verkligen vad betraktaren ser? Tveksamt.

Att två av Alliansens partiledare gav väljarna oförenliga löftena har lett till: ett) att Alliansens förhållande är ”komplicerat" som det heter på Facebook, två) att de rödgröna kan få styra vidare, samt tre) att Liberalernas och Centerpartiets väljare står konfunderade.

De som ville ha en anti-röd regering lär undra varför deras parti aktivt röstade emot en sådan i omröstningen om Ulf Kristersson (M) som statsminister. De som ville markera mot SD får sannolikt se en röd regering käka upp sitt parti medan SD växer. I tisdagens mätning från SCB låg Liberalerna oroväckande lågt medan Jimmie Åkessons parti stigit. I Novus mätning har han större förtroende än Annie Lööf.

Ja, till slut hinner ens handlingar ifatt en enligt karma: lagen om orsak och verkan.

En Sifo-undersökning från november visade att Lööf var den partiledare som väljarna pekar ut som mest skyldig till att Sverige ännu inte har en regering – och den mätningen gjordes dessutom innan hon misslyckades med sitt sonderingsuppdrag.

Det gick ju ärligt talet inte så bra, och nästa steg efter Lööfs alla kaffestunder utan framgång var att Centerpartiet kaxigt travade till Stefan Löfven med en kravlista. Men finns det chans att han ens ger partiet en bråkdel, med tanke på att han också måste tillfredsställa vänsterflanken, LO och alla sina väljare? På tisdagen kunde hon konstatera att hon fått ett ”skambud”.

I söndags sa hon i Aktuellt att Löfven hade valet mellan att vara statsminister och driva liberal, borgerlig politik, eller att få igenom socialdemokratisk politik genom att släppa fram en alliansregering. ”Man blir helt snurrig”, skrev den liberala debattören Susanna Birgersson på Twitter (2/12). Ja, lite känns det som om man har lekt irländsk julafton när man försöker hänga med.

Risken är att C och L bara framstår som löjliga. Trots tidigare tal om att inte vilja stödja Löfven svassar de nu runt honom och kompromissar. S däremot blir lika rak som en fura i jämförelse.

Att Socialdemokraterna gick kraftigt framåt i SCB:s mätning, kan nog förklaras med att partiet inte har svajat det minsta. Man har sagt NÄ till aningen patetiska förslag från Alliansen om att stödja en Kristerssonledd regering. Man har inte behövt springa till andra blocket och be om eftergifter, utan har lugnt kunnat sitta i övergångsregeringen och bese hur S största önskedröm – att Alliansen spricker – går i uppfyllelse.

På kort sikt påverkar detta vad som händer i riksdagen de kommande månaderna och åren, men SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutsson drog mer långtgående slutsatser apropå söndagens mätning av partiledarnas förtroende:”På ett övergripande plan är förtroendet numera generellt lågt för svenska partiledare. Samtliga har i denna undersökning ett negativt balansmått, dvs fler väljare misstror dem än har förtroende för dem.”

”Höstens turbulens kring regeringsfrågan har uppenbart skadat tilltron till landets ledande politiker. I förlängningen innebär det minskat förtroende för det politiska systemet och kan också skada tilltron till hela demokratin. En allvarlig utveckling som samtliga svenska partiledare behöver fundera på en extra gång” (2/12).

Högmod går före fall sägs det. Synd bara om man drar med sig förtroendet för hela systemet i fallet.