Annons

Ozonlagret räddades – med farliga klimatgaser

Under 1980-talet kunde världens länder ena sig i Montreal-protokollet om att mönstra ut de farliga så kallade freonerna. Nu blir dess hängavtal, Kigalitillägget, mycket centralt för att hejda uppvärmningen av jordklotet.
Sverige • Publicerad 13 januari 2019 • Uppdaterad 24 juni 2019
Nere i maskinrummet växlas kylan i kompressorna över till tryckledningar med glykol som leds vidare till kylar och frysar i butiken ovanför. De här ledningarna innehåller ofarlig glykol, men måste av tekniska skäl bytas ut tillsammans med kompressorerna.
Nere i maskinrummet växlas kylan i kompressorna över till tryckledningar med glykol som leds vidare till kylar och frysar i butiken ovanför. De här ledningarna innehåller ofarlig glykol, men måste av tekniska skäl bytas ut tillsammans med kompressorerna.

Montrealprotokollet från 1987 brukar beskrivas som det mest framgångsrika globala miljöavtal som någonsin tecknats.

Nu skulle det behövas ett lika gediget globalt avtal om att minska utsläppen av växthusgaser, det vill säga framför allt fossil koldioxid från kol och olja.

Annons

Den uppgiften är mycket svårare eftersom hela världens energisystem berörs. Samtidigt har forskning och vetenskap om klimatförändringen och dess orsaker mött hårt motstånd och ifrågasatts på ett helt annat sätt än vad freonernas farlighet gjorde.

Det visar sig nu att ett hängavtal till Montrealprotokollet, kallat "Kigalitillägget" (se faktaruta) så här långt är ett av det mest effektiva avtalen för att minska även växthuseffekten från människans utsläpp.

De så kallade HFC:erna som freonerna (CFC:er) byttes ut mot skonade ozonlagret. Men de visade sig vara formidabla klimatbusar – med ända upp till tiotusen gånger högre växthuseffekt än koldioxid.

–  Man visste nog om de här växthuseffekterna, men insåg troligen inte konsekvenserna. Dessutom var det åtgärder för att skydda ozonskiftet som hade prioritet då under 80-talet.

Det säger Per Jonasson, vd för Svenska Kyl- och Värmepumpsföreningen, en nätverksorganisation för landets många tillverkare, installatörer och konsulter inom branschen.

Föreningen arbetar hårt med att stötta kylföretagen och inte minst deras kunder när tusentals kylar och frysar nu måste bytas inom kort.

– Den här avvecklingen blir mycket effektiv och är bara, inom citationstecken, en fråga om resurser och kostnader eftersom tekniken finns och vi vet hur vi ska göra.

– Jag har stor respekt för att det är en tuff uppgift för mindre butiksinnehavare att göra de här stora investeringarna. Men de går att räkna hem relativt snabbt, eftersom energieffektiviseringen är betydande, fortsätter han.

Ett stort hinder, utöver den ekonomiska, är att det råder stor arbetskraftsbrist inom kylbranschen. Underskottet på installatörer, tekniker, ingenjörer, arbetsledare pekar på att det blir svårt att klara deadlinen om ett år.

– En stor majoritet av våra medlemsföretag som tillfrågats uppger att det är "mycket svårt" att rekrytera den personal som behövs, avslutar Per Jonasson.

Jan LindstenSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons