Vattentornet får inte rivas

Den främsta anledningen till att Ifö Sanitär vill riva vattentornet är att möjliggöra en utbyggnad och modernisering av fabriken i Bromölla.

Från bolagets sida har man varit ganska tydlig med att ett eventuellt avslag avseende en rivning av byggnaden skulle kunna äventyra företagets framtid i Bromölla och ”tvingas lägga ned” och flytta utomlands.

”Den fråga Mark- och miljööverdomstolen ytterst har att ta ställning till är därmed var ’brytpunkten’ ligger vid den avvägning som ska göras mellan ett begränsat kulturellt intresse (bevarandeintresse) och intresset av att ha kvar produktionsverksamheten och därmed ett ’levande’ industriområde (med ett stort antal arbetstillfällen)”, stod det i yttrandet till Mark- och miljööverdomstolen från Ifö Sanitärs ombud.

Myndighetsnämnden i Bromölla och länsstyrelsen har framfört att vattentornet är värt att bevara dels för att det har en roll i traktens historia och dels som ett landmärke för sjöfarten på Ivösjön.

I och med domen i Mark- och miljööverdomstolen har frågan nått vägs ände. Sista ordet är sagt och sista ordet blir att Ifö Sanitär inte får riva vattentornet.

Domstolen anser att det finns ett allmänt intresse att bevara byggnaden utifrån plan- och bygglagen, se faktaruta. När det gäller hotet om nedläggning skriver Mark- och miljööverdomstolen följande:

"Ifö Sanitär Aktiebolag har redovisat sina planer att modernisera fabriken och bygga ut befintliga lokaler på fastigheten Iföverken 15 men har inte angett närmare varför behovet av detta inte kan tillgodoses på annat sätt som innebär att vattentornet kan bevaras”, står det i domen.