Vilket språkbruk har Hanna Nilsson (SD)?

Insändaren handlar inte om vem som gjort vad och vem som är skyldig eller inte utan om Nilssons vokabulär. Med svordomar och nedvärderande uttalanden om såväl politiker som tjänstemän är det alarmerande. Ordföranden i kommunstyrelsen som leder dess arbete torde ha ett större ordförråd och vakta sin tunga. Liknelsen med ”en törn i köttet” (4 Mos. 33:55, med flera) för allmänheten när personer med maktpositioner och inflytande över andra människors vardag uttrycker sig klandervärt ligger nära. Hur tillförlitliga blir politikers beslut och hur tillgodoser de sig beslutstexter med ett begränsat språk?

Med mig grips många av ängslan över att en person i partistyrelsen i det största partiet i landets regeringsunderlag uttrycker sig som Nilsson. Huruvida Hässleholms KSO:s lämplighet privat eller i kontakt med kommuninvånarna använder ”fan, djävla paragrafer hit och dit, jag skiter i vilket, de hatar mig på miljö och jag kan inte ens gå upp dit” (förmodar att det handlar om miljöförvaltningen i kommunhuset), ”det skiter jag i, de har betett sig som jädra idioter” (om förra styret M, KD och L) indikerar bristfälligt språk. Samarbetet med M och KD är inte mer uppskattat än att de hängs ut. Självrannsakan hos de två partierna torde vakna när de nu ser vilka de dansar fågeldansen med.

Nilsson (SD) har arbetat idogt för kommunens bästa ur en sverigedemokratisk övertygelse som jag inte delar. Hon har velat kommunen gott men har brustit i sitt omdöme och det flagrant.

Vi, hässleholmare kan åtgärda det här 2026. Glöm inte! Utifrån ett judiskt och kristet perspektiv är språkbruket opassande. Någon lovsångsrepertoar en söndagsförmiddag i frikyrkan med ett utbrustet Halleluja är det inte!

Aaron Herzreich, tysk- och svensklärare, oberoende liberal