Annons

Alliansregeringen kunde ha stimulerat byggande kärnkraft

Ledarredaktionens chef, Sofia Nerbrand, och ledarskribenten Anders Gustafsson tar den 13, 14 och 15 december upp problemen med tillgång och pris på elektricitet.
Elkrisen • Publicerad 5 januari 2023
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
S, Mp, C, M och KD var överens om att ställa av två rektorer vid Ringhals, skriver Torsten Jeppsson.
S, Mp, C, M och KD var överens om att ställa av två rektorer vid Ringhals, skriver Torsten Jeppsson.Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I synnerhet Anders Gustafsson vill belasta den förra regeringen, S och Mp, för att vara de som är ansvariga för detsamma.

När ansvar ska utkrävas bör man ställa sig följande frågor: Antag att Ryssland inte startat krig i Ukraina. Antag dessutom att inte 28 av 56 kärnkraftsreaktorer i Frankrike stått stilla en lång period detta år och minst 19 fortfarande. Hade vi fått rusande elpriser då? Hade vi fått den stora inflation som blivit följden?

Annons

Jag menar att de flesta människor som tänker efter något, inser att svaret på båda dessa frågor är: Nej!

Vänligen, ledarredaktionen på Kb: Ge läsarna ert svar!

Dessutom: Vi hade en alliansregering 2006 till 2014. Den kunde ha stimulerat och gett krediter för byggande av ytterligare kärnkraftverk. Men behovet fanns tydligen inte i tillräckligt stor omfattning! S och Mp hade sedan regeringsansvar i åtta år med samverkan av C och delvis L. Under denna tid utformades och antogs en gemensam energiöverenskommelse mellan S, Mp, C, M och KD. Däri gavs möjlighet för ytterligare kärnkraftsutbyggnad. Men 2 rektorer vid Ringhals var man överens om att ställa av. De var alltför kostnadskrävande att bygga om för vidare drift.

”Inga privata företag ville satsa pengar på nybyggen av kärnkraft.”
Torsten Jeppsson

Inga privata företag ville satsa pengar på nybyggen av kärnkraft. Troligen berodde tveksamheten på problemen i Finland. Reaktorn Olkiluoto där skulle varit klar 2009. Den har fortfarande inte kommit igång. Den blir världens näst dyraste byggnad. Med försening på mer än 14 år från byggstart. Kostnad enligt plan: 39 miljarder kronor. Kostnad hittills: 80–90 miljarder kronor.

Försiktighet anbefalls vid ansvarsutkrävande, i synnerhet när politik som inte omfattas av tidningen ställs till svars.

Torsten Jeppsson

...

Svar direkt: Det är oomtvistligt att nedläggningen av sex av tolv reaktorer i södra Sverige bidrar till risken för effektbrist och de höga elpriserna. Se bara på hur prisbilden ser ut i de norra delarna av landet där de har gott om vattenkraft. Vindkraften har inte heller byggts ut tillräckligt i Sydsverige, mycket på grund av oändliga tillståndsprocesser.

Inhemska politiska beslut har bidragit till dagens elkris. Nedläggningen av inte minst kärnkraft beror på en politisk vilja från de rödgröna – och till tämligen nyligen även M och KD. L har däremot protesterat i åratal mot de beslut som lagt krokben för kärnkraft.

Kostnaden för att svenska beslutsfattare har monterat ner ett robust energisystem är enorm och yttrar sig i inflation, lägre välstånd, mindre investeringar och lägre framtidstro. Detta är vår tids största problem och kommer att ta åratal att lösa. Att påpeka vem som bär ansvar är en viktig del av demokratin, och det kommer ledarsidan att fortsätta göra.

Annons

Det ska dock erkännas att läget hade varit bättre om inte också Tyskland hade avvecklat sin kärnkraft, fransmännen hade underhållit sin och finnarna hade kunnat starta Olkiluoto 3 tidigare. Men tänk om Sverige hade haft en lika kraftfull reaktor som var under uppstartande nu.

Sofia Nerbrand, politisk redaktör

Annons
Annons
Annons
Annons