Arbetskraftsinvandring: Fler som redan befinner sig i Sverige ska ta de jobb som finns

I Sverige finns i dag över 400 000 arbetslösa. Vi har den tredje största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Samtidigt har det de senaste åren kommit ett stort antal personer från utanför EU för att jobba inom låglönesektorer – jobb som rimligtvis borde kunna utföras av personer som redan befinner sig här.

Det är därför som regeringen nu skiftar fokus för arbetskraftsinvandringen - från en stor andel lågkvalificerade till fler kvalificerade och högkvalificerade. Vi höjer lönekravet, samtidigt som vi gör det snabbare och lättare för högkvalificerade att komma hit.

Lönekravet träffar personer som kommer från tredje land, medan arbetsmarknaden inom EU är fri. EU:s arbetskraft uppgår till närmare 200 miljoner personer och Sveriges till drygt 5 miljoner. År 2023 beviljades runt 21 000 nya arbetstillstånd, det vill säga cirka 0,5 procent av den svenska arbetsmarknaden.

Bland de 21 000 ingår högkvalificerade yrkesgrupper, såsom IT-arkitekter och civilingenjörer, och som ofta ligger över lönekravet. Men i gruppen återfinns också städare, tidningsbärare och restaurangbiträden som har lägre lön. De jobben borde, som tidigare nämnts, i större utsträckning kunna utföras av personer som redan finns i Sverige. Det kräver en rad förändringar.

Det måste löna sig bättre att gå från bidragsförsörjning till en egen lön. Vi vill därför införa ett bidragstak, kvalificering till välfärden, krav på aktivering och att man flyttar dit jobben finns.

Det ska bli lättare för talanger att komma hit. Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Myndigheten lanserade i januari en ny modell, som innebär att högkvalificerade får besked inom 30 dagar. Myndigheten förbättrar sin service och inrättar särskilda enheter för internationell rekrytering. Regeringen tar kompetensförsörjningen på allvar. Därför kommer lönekravet med undantag, exempelvis för nyutexaminerade och för personer inom bristyrken.

Säsongsanställningar föreslås utökas från dagens sex månader till nio månader, vilket är viktigt för de gröna näringarna. Vi stoppar fusket. Utredningen lämnar förslag på att utesluta arbetstillstånd till yrken med omfattande missbruk, såsom bärplockare och personliga assistenter. Krav ställs också på sjukförsäkring, samtidigt som sanktionerna skärps. Jag ställer mig därför frågande till C:s argument om att ett lönegolv ökar fusket.

Sedan våra partier gemensamt liberaliserade arbetskraftsinvandringen, har mycket hänt. Sverige har haft en mycket stor asylinvandring, samtidigt som kriminaliteten har hittat nya vägar. Denna utveckling tycks ha gått C förbi. Att öka den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen är inte rätt väg att gå. Regeringens förslag är anpassade till dagens verklighet. Vi ser till att få ordning på invandringen.

Maria Malmer Stenergard (M)

Migrationsminister