Återtagande av avtalade områden är inte annektering
Golanhöjderna har sedan 3 500 år tillbaka tillhört det judiska folket. Det tilldelades Manasses stam av Mose efter ökenvandringen (5 Mos 4:43). Ruinerna efter ett 25-tal synagogor har hittats på Golan. På 1500-talet blev Golan en del av det Osmanska riket och var under Turkiets kontroll fram till första världskriget då Turkiet var en av förlorarna.
Golan kom då under brittisk kontroll 1923. I San Remo-konferensen 1920 beslöt segrarmakterna att inom det brittiska mandatet Palestina, som sträckte sig ända till Irak, inrätta det Judiska Nationella Hemmet.
Det var tydligt Israels historiska områden inklusive Golan och Västbanken som avsågs i San Remo-avtalet. Det bekräftades av Nationernas förbund, samtliga länder röstade för att det judiska folket och det heliga landet skulle återupprättas igen eftersom det funnits i flera tusen år. Samtidigt beslöt man att araberna skulle få ett land öster om floden Jordan.
När Nationernas förbund upplöstes 1946 övertogs avtalet av FN enligt kapitel 12 artikel 80 i FN stadgan. Det brittiska mandatet upphörde 1948 varvid Israel förklarade sig självständigt. Då angrep sex arabarméer den nybildade staten Israel för att utradera dess existens. Ett fredsavtal slöts mellan Jordanien och Israel 1949 men Jordanien belägrade olagligt Västbanken under tiden 1948-1967.
”Golanhöjderna har sedan 3 500 år tillbaka tillhört det judiska folket.”
Sexdagarskriget 1967 inleddes med att Egypten stängde Tiranasundet till Akabaviken, Israels enda transportled söderut – en klar krigshandling. Samtidigt slöt övriga arabstater sig samman för ett anfall mot Israel. Till exempel yttrade Iraks president Araf: ”Israels existens är en felaktighet, som måste rättas till. Detta är vår möjlighet att utplåna den skymf som följt oss sedan 1948. Vårt mål är tydligt – att radera Israel från kartan.”
Liknande retorik kom från andra arabstater samtidigt som de mobiliserade och utförde truppförflyttningar. Israels situation blev allt svårare varför de den 5 juni 1967 angrep egyptiska flygbaser innan deras flyg hann lyfta. Den andra avgörande fronten var i norr mot Syrien, som länge hållit på med granatbeskjutning, krypskytte och minering riktad mot israelisk civilbefolkning, där man oftast utgick från Golan.
Sedan 1948 hade Syrien byggt stora befästningar på Golan på gränsen mot Israel med sovjetisk teknik med dess modernaste vapen. Härifrån utgick syriska attacker mot israeliska civila. Den 9 juni 1967 tog sig de israeliska soldaterna upp steg för steg på Golan och lyckades trasa sönder de syriska stridslinjerna. Den 10 juni bröt de syriska trupperna samman och den 11 juni stod Israel som segrare i detta endast 6 dagar långa krig.
Då återtogs områden man tilldelats i San Remo-avtalet. Det vill säga områdena väster om Jordan, som förlorats i krig mot arabländerna 1948 och senare i olika konflikter – alltså inte annektering – utan lagenlig rättvisa. På det bygger i huvudsak Israels senare handlingar.
Assar Björkvald
