Bara att säga ”OK, boomer!”
Nu är det freden det gäller. Eller kriget. Eller tyranniet. Eller demokratin. Eller kanske är det bara fråga om den vanliga uppvisningen av egen dygd, godhet och politisk korrekthet.
”Sverige måste in i NATO! Annars blir vi jättearga!”.
Konkursklubben anförs fortfarande av herrarna, nej, förlåt: grabbarna i 40-talsgenerationen. ”The Boomers”.
De svenska boomers började sin bana som den svenska historiens allra bortskämdaste generation. Deras föräldrar avlade dem i ett glädjerus. ”Kriget är slut! För alltid! Det kommer våra amerikanska hjältar att se till!”. (Att freden alltid uppehölls med krig var det ingen som fäste sig vid.) Boomers hade pengar på fickan, tidigt. De behövde inte jobba. De drev omkring med jämnåriga, blev helt präglade på varann. Höll på att gå under av tristess när USA på underbart vis kom och frälste dem med film, pop, rock och masskonsumtion.
När deras boomer-kompisar i USA begick föräldrauppror, fredsuppror, sexuppror och droguppror, ja, då gjorde de precis likadant. De är världshistoriens löjligaste rebeller: ”Varför jag motsätter mig allt? Tja. Det är kul. Och alla andra gör ju det…”
”Boomers har bara ”känt”. Hela vägen igenom. Och nu ”känner” de alltså att den svenska nationen måste vraka neutraliteten och bli en ren lydstat åt USA.”
Nu är 40-talsgrabbarna gamla. Men de är precis lika glädjerusiga över sina egna känslor som de brukar vara. Och lika styrda av sina mimetiska mönster. ”Bill Clinton hatar Putin. Då måste vi göra det med…”.
40-talisterna har varit läkare, ingenjörer och så vidare. Virologer. De fick så fin utbildning. Men de har aldrig klarat att tänka – och absolut inte på det sätt som krävs: självständigt och ansvarsmedvetet. Det verkliga tänkandet förutsätter nämligen att man något kan tygla sina egna impulser. Att man ibland kan sätta sig själv i andra hand. Se sig själv utifrån. Boomers har bara ”känt”. Hela vägen igenom. Och nu ”känner” de alltså att den svenska nationen måste vraka neutraliteten och bli en ren lydstat åt USA. Precis i tid till att det imperiet lider sammanbrott.
All debatt om saken är givetvis omsonst. Grabbarna blir ju så arga om man säger emot.
Det är alltså bara att säga ”OK, boomer” och vänta på att de ska skiljas hädan. Och hoppas att USA-imperiet snart störtar i gruset. Förr lär boomers inte ha vett att hålla tyst och sköta sitt.
Mats Loman
