En värdefull byggnad ska rivas – gör om gör rätt
Exemplen som ordförande, Christina Anefur Borglund KD, tog upp i inslaget på Lokalnyheterna SVT, så som Heliga Trefaldighetskyrkan och Stora Kronohuset är båda byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen. Båda dessa byggnader har med stadens äldre förvaltning att göra. Men hur levde och försörjde sig ”vanliga” stadsbor? Ska inte deras historia få synas i stadsbilden?
I plan-och bygglagen, som byggnadsnämndens uppdrag styrs av, anges förutsättningarna för att rivningslov ska kunna ges. ”Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.”
Enligt Boverkets byggregler ”kan en byggnad vara en sådan särskilt värdefull byggnad, som avses i Plan- och bygglagen ovan, om den tydliggör tidigare samhällsförhållanden. Exempel på detta är: Byggnader som representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt, byggnader som belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden, olika gruppers livsvillkor, stadsbyggnadsideal samt värderingar och tankemönster, och byggnader som har representerat för lokalsamhället viktiga funktioner eller verksamheter. En byggnad kan också vara särskilt värdefull om den i sig utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik. Byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, utgör idag en så begränsad del av byggnadsbeståndet att flertalet av dem uppfyller något av kriterierna för särskilt värdefull byggnad.” Byggnaden ligger också inom riksintresse för kulturmiljövården – rutnätsstaden Kristianstad. Riksintressena regleras i Miljöbalken och får inte påtagligt skadas.
Byggnaden på Västra Vallgatan klickar i på allt ovanstående och är således en kulturhistoriskt värdefull byggnad. En sådan byggnad ska det inte ges rivningslov för enligt lag. En rivning av byggnaden får också anses som en påtaglig skada på riksintresset.
Så återigen, vems kulturarv är viktigt att bevara i Kristianstad? Är inte mångfalden av kulturmiljöer som visar på hur staden fungerade förr, för olika samhällsskikt, viktigare än central förtätning just i detta fall, när byggnaden är den enda kvar som kan visa på just dessa småskaliga verksamheter som tidigare bedrevs på smalgatorna? Varför följer inte byggnadsnämnden de nationella kulturmiljömålen, PBL, Boverkets byggregler och tjänstemännens bedömning? Hur hållbart är det att riva och bygga nytt? Huset har stått i 200 år och trots eftersatt underhåll ser det bra ut på grund av att det är byggt i material som håller, som går att underhålla och åldras vackert. Det är annat än vad man kan säga om dagens byggande i stor utsträckning. Förtätning går att göra på många sätt och på många olika ställen i staden. Men det här är inte ett sådant ställe. Byggnadsnämnden - gör om gör rätt!
Helena Rosengren
Kristianstadsbo och byggnadsantikvarie
