Försvarsobligationer kan snabbt stärka försvaret
Oavsett vilka omvärldsanalyser och vilka siffror om den ryska upprustningen man lyssnar till måste man konstatera att Sverige hamnat i ett långt mer utsatt läge än vi planerat vår försvarsförmåga efter.
Oavsett vilken uppfattning man har om Sveriges relation till Nato är det svårt att komma till någon annan slutsats än att vi själva måste se till att öka vår försvarsförmåga. Dessutom brådskar det.
Att bygga upp den svenska försvarsförmågan kräver helt andra belopp än de senast gällande besluten i den svenska försvarspolitiken. Försvarsminister Peter Hultqvist har sagt att han delar den oro över läget som ÖB markerat, men han är inte beredd att nu tillskjuta mer medel. Sverige har därför nu hamnat i otakt när det gäller försvarsförmågan.
De felbedömningar som gjorts av politiker oavsett partifärg behöver nu snabbt rättas till. Men inte ens moderaterna, vars svek är särskilt stort i försvarsfrågan, har dock presenterat en politik för detta. Den rådande politiska inriktningen är att vi ska vänta till 2020 innan några stora grepp tas.
Att andra viktiga intressen konkurrerar om prioriteringarna inom budgetramverket är ett faktum. Men om vi först 2020 successivt börjar tillföra mer medel kommer det ta alltför lång tid innan försvarsförmågan i realiteten stärkts till nödvändig nivå. Andra lösningar behöver därför sökas för att klara situationen.
En stor satsning i närtid är dock fullt möjlig utan att rymma den i statens budget. Istället kan det svenska folket stå för satsningen direkt, vilket det kommer finnas intresse för med rätt villkor. Försvarsobligationer med lång löptid, som garanteras av staten och löper med en konkurrenskraftig ränta, skulle göra detta möjligt.
Om 30 miljarder kronor kunde placeras i försvarsobligationer och utgivandet anpassas till försvarsmaktens förmåga att upparbeta tillförda medel skulle en successiv ökning vara lämplig med t.ex.5 miljarder 2017, 10 miljarder 2018 och 15 miljarder 2019. Detta vore ett steg mot en två procent-nivå. Räntekostnaden skulle naturligtvis vara en del i anpassningen av försvarspolitiken, men räntekostnaden blir inte större än att den är möjlig att rymmas i budgeten.
Syftet med försvarsobligationer är att erbjuda en politiskt rimlig väg att snabbt åstadkomma en ökning av försvarsförmågan , vilket riksdag och regering inte tycks kunna enas om på annat sätt. Vid sidan av detta skulle försvarsobligationerna också manifestera den svenska försvarsviljan genom ett direkt folkligt engagemang bortom partipolitiken.
Satsningen skulle också väcka respekt i omvärlden, inte minst i den nya miljön i Washington. Har vi råd avstå från denna möjlighet?
Ivar Virgin (M)
tidigare ledamot av Riksdagen och dess försvarsutskott samt Europaparlamentet.
