Franskämnets vara eller icke vara…

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Janerik Henriksson/TT

I samtliga grundskoleområden i Kristianstad kommun finns förslag att slopa franska som valmöjlighet från och med hösten 2018. Beslutet motiveras med att Skolkommissionen 2017 föreslår att minst två moderna språk ska erbjudas.

Kristianstad kommun föreslår att erbjuda tyska och spanska. Ett dylikt beslut kommer att få effekter för elever och lärare, men också för samhället i stort. Många företag vittnar om att det inte räcker med bara engelska, sett ur ett konkurrensperspektiv. Hur ställer sig Anders Tell och Pierre Månsson i denna fråga?

I en undersökning genomförd av Lärarnas Riksförbund hösten 2015 intervjuades 200 företag. 30 procent av de små och medelstora företagen uppgav att de har tjänster där språkkunskaper utöver engelska och svenska är ett krav vid rekrytering (LR 2016:23).

Siffror för 1996 för riket som helhet visar att ca 40 procent av samtliga elever läste tyska, 18 procent franska och 5 procent spanska. Motsvarande siffror för 2015 var 17 procent tyska, 14 procent franska och 39 procent spanska (Skolverket 2016). En förskjutning av elever har alltså ägt rum från franska och tyska till spanska. Det är redan idag svårigheter med att rekrytera legitimerade lärare i spanska och tyska. Med fler antal elever som läser just dessa två språk lär svårigheterna att rekrytera legitimerade språklärare bli än större.

Utbildningsutskottet uttalade sig 2012 om Sveriges behov av goda språkkunskaper och menar att kunskaper i moderna språk är avgörande för att ett litet land som Sverige ska kunna delta i europeiskt och globalt samarbete. (Sveriges Riksdag, Pressmeddelande 29.03.2012).

Av danska företag, i en jämförelse mellan Sverige och Danmark, angav endast 4 procent att de missat exportkontrakt på grund av bristande språkkompetens jämfört med 20 procent bland de svenska (Bel Habib 2014). Till syvende och sist handlar det alltså om att vara konkurrenskraftig. Hur tänker sig Kristianstad kommun att man ska stå sig med personalförsörjning till de exportföretag som finns och vill etablera sig i kommunen?

Sverige är medlem i EU, och flera skolor i kommunen har frekventa utbyten med andra EU-länder. Gymnasieskolor besöker Bryssel och Strasbourg för att lära mer om EU-samarbetet, och där räcker inte engelska som enda språk. EU-kommissionens arbetsspråk är engelska, tyska och franska.

Ett avvecklande av franska i kommunens högstadieskolor får också konsekvensen att gymnasieskolorna om några år inte längre kan erbjuda fortsättningskurser i franska, vilket i sin tur påverkar att Kristianstad kommun inte kommer att kunna avlämna elever till högskola och universitet som vill förkovra sig i franska språket.

Lärarnas Riksförbund i Kristianstad anser det märkligt att beslut som påverkar stora delar av samhället fattas av tjänstemän inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Beslut som påverkar samhället borde istället ligga på våra folkvalda politiker, och vi ser därför fram emot Anders Tells och Pierre Månssons tankar kring tjänstemännens förslag. Vi i Lärarnas Riksförbund uppmanar Kristianstad kommun att tänka om i denna fråga. Ett litet land behöver stora kunskaper - inte mindre.

Lärarnas Riksförbund Kristianstad

Lars Nilsson

kommunombud

Fredrik Jeppsson

biträdande kommunombud

Karin Nilsson

biträdande kommunombud