Annons

Här poleras inga ytor – vi ser sanningen i vitögat

Skolresan i Östra Göinge handlar inte om någon polerad yta. Tvärtom.
Skola • Publicerad 12 januari 2023
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Daniel Jönsson Lyckestam (M).
Daniel Jönsson Lyckestam (M).Foto: Mikael Persson

För att vara tydlig, skolresultaten i Östra Göinge är kassa. De är bland de sämsta i hela landet och det har vi pratat öppet om länge nu. I motsats till att polera ytan tyder det istället på att vi vill belysa problemen för att vi ska kunna göra någonting åt dem. Vi vill att skolresultaten ska öka och att vi år 2030 ska ha ett genomsnittligt meritvärde på 230 poäng, det vill säga rikssnitt.

För att kunna ta oss dit vi vill så måste vi förstå var vi kommer ifrån. Vad är det som kan vara orsaken till att skolresultaten varit låga i flera decennier? Den skolberedning som djupdykt i frågan kunde konstatera att det rör sig om flera troliga orsaker.

Annons

Sveriges största mottagande av nyanlända barn är en orsak, en historisk bruks- och industrikultur är en annan. Båda dessa orsaker spelar roll, men visar långt ifrån hela problematiken. Det handlar även om låga förväntningar på barnen från lärare, om bristande ledarskap i skolan och om en bristfällig uppföljning och analys av skolans arbete. Även detta har skolberedningen pratat helt öppet om.

Annat som försvårar högre resultat handlar om bristande studiero i klassrummen och en bristande tillit mellan hem och skola. Vi ser även ett ökat antal elever med diagnoser, vilket ställer högre krav på såväl föräldraskap som lärarna i klassrummen.

”Det finns alltså en uppsjö av orsaker till de låga skolresultaten, men att ta reda på alla dessa orsaker blir ointressant om det inte sedan kopplas till en plan för hur vi ska ta oss vidare. Och vi har en plan.”

Det finns alltså en uppsjö av orsaker till de låga skolresultaten, men att ta reda på alla dessa orsaker blir ointressant om det inte sedan kopplas till en plan för hur vi ska ta oss vidare. Och vi har en plan. Sedan förra läsåret har det gjorts flera förändringar och skolorna arbetar nu annorlunda, något som hela tiden kommer följas upp och utvecklas. Men det kommer ändå inte att räcka om inte övriga samhället följer med på resan och hjälper till.

Inte minst måste alla föräldrar bidra utifrån förmåga. Lärare ska undervisa, men föräldrarna ska uppfostra. Föräldrarna kan också bidra till en god studiekultur i sina hem, exempelvis genom att prata gott om skolan och genom att läsa mer för sitt barn. Det handlar inte bara om att läsa någon minut före läggning, utan att man som vuxen tar sig tiden att läsa för sitt barn även vid andra tillfällen. En bättre läsförmåga hos våra barn är avgörande för högre skolresultat.

Sist men inte minst, det handlar inte om pengar. Östra Göinge lägger idag nästan halva budgeten på utbildning, lärartätheten är högre än Skånesnittet och skolpengen ligger på Skånesnittet, likväl är resultaten lägst i Skåne. Vi får heller inga signaler från vare sig facket eller vår interna uppföljning om någon alarmerande sjukfrånvaro kopplat till resursbrist.

Det är en enkel väg att gå att prata om mer pengar istället för att förändra sitt arbetssätt. Det finns inte mer pengar. Men det finns ett mod och en vilja i hela organisationen att åstadkomma en förändring.

Daniel Jönsson Lyckestam (M), kommunstyrelsens vice ordförande i Östra Göinge, Skolberedningens ordförande

Annons
Annons
Annons
Annons