Idrottens ledarskap byggs av hjärta för klubben
Varför blir det alltid så att så kallade lycksökare, normalt duktiga individer, ska sola sig i glansen och blanda sig i idrotten. Visst behövs all form av kompetens när idrotten i dag handlar så mycket om pengar. Men känslan för idrotten och dess utövare måste finnas i grunden. Annars kan man samla alla de bästa utan att uppnå resultat. Fingertoppskänslan måste alltid finnas där.
Inget lag eller klubb blir bättre än dess ledning. Gäller för övrigt alla organisationer och företag. Detta vill jag påstå efter att i många år följt idrotten lokalt.
Vad hade IFK Kristianstads fotbollslag för ledare under storhetstiden i slutet av 1950-talet till cirka 1965? Vilka var ledarna i IFÖ Bromölla 1963-1970? Samma med Högadal i början av1960-talet. Vem ledde Öster under 1960- talet och vem var Malmö FF:s ledare på 1940-50 talet? Perioder då dessa klubbar hade stor framgång.
Vilken ledning hade IFK:s handboll under 2010-talet? Vilka ledare har inte Mjällby AIF i dag? Inte var eller är det framstående politiker eller höga potentater i näringslivet. Nej hängivna individer som med hjärta och själ för föreningen, utan egen vinning, byggde lag genom att skapa förutsättningar för samhörighet, harmoni, trivsel, kamratskap och vara omhändertagande. Kontentan av detta? IFK Kristianstad behöver en hårt arbetande valberedning för att få fram en klubbledning som kan bygga framtiden.
A Persson.
”Inte var eller är det framstående politiker eller höga potentater i näringslivet. Nej hängivna individer som med hjärta och själ för föreningen”