Kan historien lära oss något om dagens situation?
Historiska kunskaper och reflexioner över vad som hänt kan alltid ge kunskap om hur dagens problem rimligen bör lösas. Vi behöver inte gå längre tillbaka än 83 år.
Den eftergiftspolitik som rådde mot Hitler på 30-talet har, i mycket, upprepats mot herr Putin på 2000-talet.
Hans tilltag i Georgien och på Krim utan nämnvärda reaktioner och åtgärder från liberala demokratier har fått herr Putin, liksom herr Hitler att tro att demokratierna tappat kraft och mod att stå upp mot diktatorer och auktoritära ledare.
Här borde historien ha lärt oss, inte minst på grund av vad Churchill sade i sitt första radiotal till brittiska folket efter att ha fått posten som marinminister 1939:
”Hur ofta har vi inte fått höra att vi är de kraftlösa demokratierna vars dagar är räknade, och som nu måste ersättas med kraftfulla diktatorer och totalitära despoter?
Det är ingen tvekan om att vi inledningsvis kommer att få lida, eftersom vi alltför länge har önskat leva i fred.
Vår ovilja att slåss kallas hånfullt för feghet.
Vår önskan att se en värld utan vapen sågs som ett bevis för vårt förfall.
Nu är vår stund kommen. Nu går vi vidare.
Nu, med Guds hjälp, och med övertygelsen om att vi är den civiliserade världens och frihetens försvarare, kommer vi att hålla ut ända till slutet.”
”Ett kraftfullt tal till försvar för demokratin, men också en stark erinran om att inte ge efter för herrar som Hitler och Putin, det slutar alltid illa.”
Ett kraftfullt tal till försvar för demokratin, men också en stark erinran om att inte ge efter för herrar som Hitler och Putin, det slutar alltid illa.
Ukraina kämpar nu för sin och våra demokratier. Vi måste stå upp för det försvaret.
Med anledning av Hitlers ockupation av Danmark och Norge sa Churchill:
”Det är inte till den ringaste nytta att klandra de allierade för att inte ha möjlighet att ge substantiell hjälp och skydd åt neutrala länder om dessa fortsätter att hålla oss på armlängds avstånd tills de blir angripna av Tyskland.”
Hur ofta har inte borgerliga politiker begärt debatter och diskussioner om för och nackdelar med en Nato-anslutning och (S) lagt locket på. Man har inte ens velat diskutera frågan.
Nu, när det brinner i knutarna, inser man faran och brådskan. Strategier scenarier och samordningar skulle kunnat vara diskuterade långt tidigare, om man insett att ensam inte är stark i dessa sammanhang.
Vi får hoppas det inte är för sent att visa att vi hör hemma i den fria världen.
(Citaten hämtade från Bengt Liljegrens bok ”Winston Churchill del 2”)
Göran Asklöf