Kärnkraftens prislapp avskräcker
Replik på ”Nya omständigheter för kärnkraften…” av Ernst Herslow, Hästveda och ”Ett 43-årigt beslut i otakt med tiden” av Erik Bergström, Stoby, bägge införda 14 oktober.
Innehållsmässigt finns det ingenting i insändarna som motiverar varför just kärnkraft är nödvändigt.
Ernst Herslow kallar dessutom helt ovetenskapligt koldioxid för ”livets gas”. Erik Bergström tror till och med att kärnkraften är ”säkert det billigaste vi har idag”. Har han aldrig hört talats om prislappen för att bygga nya reaktorer?
Reaktorn Olkiluoto 3 i Finland blev 14 år försenad och kostade ca 10 miljarder euro det vill säga över 100 miljarder kronor - tre gånger mer än planerat. Reaktorn Flammanville 3 i Frankrike är nu mer än 10 år försenad och har kostat över 150 miljarder kronor. Det brittiska projektet Hinkley Point C är också kraftigt försenat och priset närmar sig 32 miljarder pund alltså 400 miljarder kronor för de två reaktorerna. Ny kärnkraft är alltså mycket dyr och de små modulära reaktorer (SMR) som man hoppas på finns ännu inte i verkligheten.
Varför kan inte Ernst och Erik erkänna att det är billigare att försörja Sverige och Europa med el från förnybara energikällor exempelvis vindkraft, solel och vattenkraft jämfört med att bygga ny kärnkraft?
De gamla svenska reaktorerna får nog tuffa på ett tag till som så kallad baskraft, men på lång sikt måste vi bygga ut olika sätt att lagra elenergin så att den kan användas när det exempelvis vindstilla. Idag är det i stort sett bara vattenkraften som står för energilagret, men i framtiden måste vi använda flera olika metoder. Att framställa vätgas som sedan används i industrin och vid stålframställning är en lagringsmetod som kommer att användas storskaligt. Att lagra el i stora batterier blir också ett sätt att stabilisera elnätet i framtiden.
Erik klagar liksom många andra på skillnaderna i elpriser mellan olika elområden, där vi i Sydsverige får betala mer än norrlänningarna. Delvis är detta vårt eget fel eftersom våra kommuner stoppat många vindkraftsprojekt både till havs och på land. Förutom mer lokal elproduktion behövs ett betydligt effektivare elnät för att överföra mer el från norra Sverige till södra delen av landet. Och om man får önska sig förändringar utanför Sverige, borde Tyskland också delas in i elområden, så att norra Tyskland får lägre elpriser jämfört med södra Tysklands tunga industriområden. Då skulle de sydsvenska elpriserna också bli mer måttliga.
Med hopp om en sakligare energidebatt!
Christer Neideman, Balsby
