Annons

Kasta inte pengarna i sjön när havet fortsätter stiga

Åhusstranden har rivits bort från oss. Husägare drabbas liksom företag och turism. Stormen Babet, i oktober 2023, var inte nådig. Men vad hade vi förväntat oss egentligen?
Förstörda stränder • Publicerad 22 februari 2024
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den fördärvade stranden vid Täppet i Åhus.
Den fördärvade stranden vid Täppet i Åhus.Foto: Privat

Att klimatförändringarna snällt skulle hålla sig borta i Pakistan, Libyen och Centraleuropa? När kritiken haglar mot Kristianstads kommun på ett dialogmöte i Åhus, är det folkets frustration som kommer fram. Vi från den lokala Naturskyddsföreningen vill härmed på det kraftigaste uppmana alla att inse att klimatförändringarna ökar ständigt. Klimatåtgärder bör vara i fokus – inte strandfodring!

Planerad reträtt, heter det, när kommuner nu börjar planera för att avveckla och flytta bebyggelse i områden utsatta för klimatrelaterade risker till andra platser. Det är inte kul, men det är sunt förnuft om man har minsta intresse i samhällets ekonomi och därmed funktion. Låt oss ta ett par aktuella exempel:

Annons

Simrishamns kommun uppgav nyligen att prislappen för Babet ligger på 60 miljoner för reparationer av kommunala vägar med mera. Strandfodring vid Åhus skulle enligt Länsstyrelsen kosta 150 miljoner - om året. Länsförsäkringar berättade i november om deras kostnader för Babet och det är just från försäkringsbolagen varningsklockarna drar igång för den enskilda invånaren.

Branschorganisationen Svensk Försäkring framförde i Sveriges Radio häromdan ett kraftigt budskap: Bygg inte där det är vatten om 100 år – vi kommer inte försäkra sådana byggen. Läs det en gång till och försök komma på någon människa som vill köpa ett hus som inte kan försäkras.

Titta sen på Länsstyrelsens påverkanskarta för år 2100 i Kristianstadsområdet riskhanteringsplan.

Rapporten sammanfattar att det är risk för översvämningar i större delen av Kristianstad tätort, Åhus och övriga kustsamhällen.

Vi har nått den gräns i folkets medvetande där de abstrakta klimatförändringarna blir verklighet. Kostnaderna kommer enbart att öka med tiden. Skulden för att vi fick Babet ligger hos alla som inte tagit varningarna på allvar. Som fortsatt med ”business as usual” och inte bromsat utsläppen av växthusgaser. 150 miljoner kronor per år bör hellre användas till förnuftiga saker, såsom planerad reträtt, klimatanpassning eller till hela paletten av klimatåtgärder såsom kollektivtrafik, cykelvägar, energilagring eller nästan vad som helst som minskar utsläppen och ökar kolinlagringen.

Vi är också ledsna. Vi känner också att vi har förlorat en strand, liksom vi varje dag förlorar fina miljöer och arter. Sorgen känner vi allt för väl, men låt den bli anledning till konstruktiv och förnuftig handling. Kasta inte pengar i sjön. Inse att havet kommer stiga mer och stormarna bli fler och kraftigare. Havet kommer obönhörligt äta av kustlinjen och sluka mer land. Det inte längre enbart i fjärran länder vi ser effekterna av klimatförändringarna. De påverkar oss här och nu!

Rune Stenholm Jakobsen

Ordf. i Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

”150 miljoner kronor per år bör hellre användas till förnuftiga saker, såsom planerad reträtt, klimatanpassning eller till hela paletten av klimatåtgärder”
Annons
Annons
Annons
Annons