Mer än Nato behövs till demokratins försvar

Efter Natointrädet kan vi känna oss säkra och trygga. Så lovas vi från politiskt håll. Nu kan vi räkna med skydd för vårt öppna samhälle och vår demokrati.

Natointrädet • Publicerad 15 mars 2024

Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Turkiets Recep Tayyip Erdogan och Ungerns Viktor Orban är inga bra demokratiexempel, enligt skribenten.Foto: Denes Erdos

Men sällan eller aldrig förklaras vad det innebär eller hur starkt egentligen Nato är som demokratiförsvarare. Är det politikens syn på vad demokrati är som ska skyddas, eller är det folkets?

Att Natomedlemsskap inte är ett pålitligt skydd för demokratin har befolkningar i länder som Turkiet och Ungern fått känna på. Ett flertal forskningsinstitut, forskarnätverk och tankesmedjor rapporterar fortlöpande om demokratiförändringar i världen. Läsningen är inte uppmuntrande.

Annons

Demokratiskt valda ledare antar diktaturfasoner, blir allt tuffare, angriper valmyndigheter och använder demokratin för att underminera den. Indien, Afghanistan, Ungern och Serbien är exempel som förskräcker. Samtidigt går 59 länder i världen till val i år. I mer än hälften av dessa länder pågår en avdemokratisering. Andelen av jordens befolkning som lever i icke-demokratiska länder har ökat från 48 till 71 procent på bara 10 år. Inte sedan sovjettiden har demokratinivån i världen varit så låg som idag.

Demokratins kärninstitutioner attackeras allt oftare. Friheten minskar för granskande och oberoende media. Domstolsväsendet styrs upp politiskt. Finansiering för ideella organisationer och ett fritt kulturliv attackeras. Konspirationsteorier tillåts få spridning. Tilliten till valresultat undermineras med USA som det mest flagranta exemplet.

Öppenheten för auktoritära, demokratihotande ledare är störst i åldern 18 – 24 år. Samband finns mellan känslan av att ha fått det sämre än sina föräldrar (ekonomiskt men också klimat- och naturmässigt), och att man röstar på högerradikala, nationalistiska och reaktionära partier.

Hoten mot vår demokrati står inte bara Ryssland och Kina för; de är globala. Sverige är inget undantag. Framstötar mot oberoende media, ett fritt kulturliv, yttrandefrihet, likabehandling av befolkningsgrupper är några förhållanden hos oss som riskerar demokratin och det öppna samhället.

Nu behöver man använda samarbete, inte bara inom EU, utan även inom Nato på rätt sätt. Det finns delar av den liberala demokratin som inte kan försvaras med våld och (kärn?-)vapen. För det krävs åtgärder av ett helt annat slag. Och för det behövs lika mycket blocköverskridande samverkan som vid Natoansökan.

Crister Albinsson